Supercykelväg på väg att bli verkligenhet - i Örebro

Bilden är från Nerikes Allehanda

Det har skrivits en del om det i media och på en del andra bloggar. Det verkar som att Örebro kommer bli först i Sverige med en ”cykelhighway”. Detta är förstås fantastiskt ur fler synvinklar. Det ett stort steg framåt för Sverige att kommunerna nu verkligen börjar ta tag i frågan cykling. Cykling har verkligen blivit ett buzz-ord i våra kommuner och bland våra politiker och det är väl bara, som cykel-lobbyist och medborgare på jorden, att lyfta på hatten. Det är också bra med detta initiativ, för det kanske sätter lite press på Malmö, Lund, Burlöv och Staffanstorp att sätta igång med supercykelvägen mellan Malmö och Lund. En sådan supercykelväg (eller cykelhighway) skulle verkligen vara trevligt, dels för de som cyklar där, men även för att det faktiskt skulle vara trevligt att Sveriges första motorväg skulle får Sveriges första supercykelväg parallellt, en markering av en möjlig sväng i samhällsutvecklingen med råge.

I Örebro slår man till direkt och satsar på att göra två cykelhighways. Anna Windal som är trafikingenjör utformar sträckningen tillsammans med en kollega och säger följande till Nerikes Allehanda:

Syftet är att cyklisten ska vara prioriterad. Genomgående ska bilisterna ha väjningsplikt och det blir upphöjda cykelöverfarter, en form av kantsten som bilisterna måste ta sig över.

– Vi kommer också kolla beläggningen, se till avrinningen, förbättra belysningen och efter Svampenleden ska vi på ett ställe räta ut cykelbana så man inte behöver göra en tvär sväng.
Hon fortsätter:

– Vi kommer även att lägga linjer så man förstår att det här är en cykelmotorväg och även sätta upp skyltar. Här ska cyklisterna veta att de kan cykla i en hög hastighet.

I mina öron låter detta riktigt bra och jag hoppas verkligen att det blir av och att det till sist inte blir en massa kompromisser som det ibland blir med projekt som detta.

Ytterligare en sak som poppar upp i mitt huvud är vilken standard man sätter på dessa cykelstråk. För mig är en supercykelväg en väldigt bred cykelväg där man med lätthet kan cykla om samtidigt som det kommer ett möte, d.v.s. man ska med lätthet kunna vara tre cyklister i bredd. Det ska också vara gent, utan kanter, stopp och allt det andra som kommit fram här på bloggen när saken har diskuterats.

För min del hade jag gärna sett att Trafikverket hade gått in och satt upp någon slags standard på cykelinfrastrukturen (om en sådan inte redan finns). Med detta menar jag att man börjar kategorisera cykelinfrastrukturen på samma sätt som man gör med bilvägarna, t.ex. cykelbana, cykelväg, supercykelväg o.s.v. På detta sätt skulle man säkerställa en hög kvalitet på cykelnätverket där en kommun inte hade kunnat kunna komma undan med att kalla en hyfsad cykelbana där det finns kanter och märkliga omvägar för supercykelväg. Genom att sätta igång med detta arbete ganska snart hade ju varit att föredra eftersom det överallt i Sverige nu börjar byggas cykelbanor och diskuteras cykling. Risken är att cykelinfrastrukturen byggs upp helt fritt från tillsyn och att det därmed skulle bli ett lapptäcke av standarder och kvaliteter. För en gång skulle man nu ha möjligheten att från början bygga upp något riktigt bra från början. Dessutom skulle man visa att man faktiskt börjar ta cykeln på allvar som det transportmedel det faktiskt är och därmed höja statusen på cykeln som fordon i trafiken. 

Nu tror och hoppas jag att Örebro kommer göra deras tänkta cykelhighways så pass bra att de skulle falla in i kategorin supercykelvägar. Jag hoppas verkligen jag får se dessa inom snar framtid och önskar Örebro lycka till med projektet.

Cykla lugnt!

Summering av cyklisternas tankar från seminariet

Bilden är tagen Av Richard från bloggen Rundtramp

Nu är det ett tag sedan jag anordnade seminariet där cyklisterna skulle få möjlighet att säga sin mening och till på köpet träffa politiker och trafikplanerare. Jag är mycket nöjd över att det kom så många och det blev några riktigt bra diskussioner. De som var på plats var i alla åldrar, från olika ”cykel-kulturer” och av båda könen, en konstellation som är ett måste om man vill diskutera samhällsfrågor.

Jag lovade en sammanställning av vad vi kom fram till och det har inte funnits tid till det förrän nu. Under sista delen av seminariet diskuterade vi saker som vi tyckte skulle finnas på eller kring en eventuell supercykelväg/cykelhighway mellan Malmö och Lund och detta resulterade i ett stort ”moln” av ord på en whiteboard-tavla. En del av sakerna som kom upp var det total överenskommelse om, medan andra skapade lite mer diskussion och inte alls var någon lätt nöt att knäcka. Nedan sammanfattar jag vad som kom upp med en liten personlig kommentar till. Jag ser gärna att diskussionen fortsätter här som kommentarer och vill ni inte skriva en kommentar, går det som vanligt bra att maila på malmolundpacykel(a)gmail(.)com . Seminariet går fortfarande att se här på bloggen.

"Molnet" av ämnen som diskuterades

Åsikterna, tankarna och reflektionerna som kommer till mig kommer funkar som någon slags bas för vad jag för fram till inblandade personer angående cykelhighwayn. Förutom detta ligger det också till grund för vad jag för fram i mina diskussioner med politiker, tjänstemän och media generellt kring cykling. Detta eftersom mycket av det jag får in är av ganska allmän natur och rör ofta cykling som stort, både på lokal och på nationell nivå.

Sammanfattningsvis kom följande upp:

Trafiksäkerhet – Detta är något bland det viktigaste när man tänker på nya cykelbanor och detta var nog det som vi var mest eniga om.

Mopedfritt – Delade meningar, majoritet gillade idéen.

Läplantering – Absolut skönt om man kan göra i varje fall LITE för att minska vinden på den skånska slätten. Läplanteringar är önskvärt för att fylla fler syfte än som lä, t.ex. för att öka den biologiska mångfalden. Planteringarna kan också på sina ställen kombineras med plank eller liknande.

Kurvradie – Det gäller att inte göra för snäva svängar, om jag inte missminner mig gäller det att ha ungefär 45m kurvradie om man ska kunna hålla 30km/h (detta gäller ju främst på sträckor utanför tätbebyggt område). Ni som cyklat genom Arlöv vet i varje fall hur det INTE ska vara.

Inga höjdskillnader – höga broar och djupa tunnlar gör det jobbigare att cyklar. Försök undvika detta i möjligaste.

Planskilda korsningar – motsäger förra lite, men det finns nog bra lösningar på detta om man ser sig om lite.

Pumpstationer – Att pumpa däcken. Här kan man snegla på Malmös pumpar som är smidiga och håller ett bra tryck.

”Reservautomat” – Innehållande t.ex. slangar, kedja, bromsklossar, batterier mm. Detta skulle kunna kopplas till betalkort och JoJo-kortet.

Grön våg – Detta är ett måste för en snabb cykelväg. Måste man ha trafikljus får man lösa det så att cyklisterna får en grön våg.

Vägmärken för cyklister – För att göra reglerna tydligare om vad som gäller.

Klassificering av cykelvägar – T.ex. cykelbana, cykelväg och cykelhighway/supercykelväg.

Väl avgränsat från fotgängare – Dels kom förslaget att avgränsa rejält mellan fotgängare och cyklister, med eller utan kant, del kom förslaget att förbjuda fotgängare på och längs cykelhighwayn.

Toalett och dusch – I anslutning till cykelhighwayn, speciellt inne i städerna.

Enkelriktade cykelbanor – Högertrafik.

Bra och trevligt skyltsystem – Vägvisning, information, avstånd (även till t.ex. Stockholm och Göteborg) o.s.v.

Gemensamt underhåll – Ett kommunövergripande underhåll så cyklisterna inte behöver bry sig om i vilken kommun man är om ett fel ska rapporteras in.

Koppling till kollektivtrafiken – man ska komma in i städerna så att man lätt kan ta sig vidare om man ska det med buss och/eller tåg.

Värmeslingor – För att undvika snö på cykelbanan och minska snöröjningskostnaden. Malmö producerar väldigt mycket spillvärme i sitt fjärrvärmenät och detta skulle man kunna utnyttja.

Fler filer – Man ska enkelt kunna köra om även om man möter någon.

Information – PR-grej kring det hela, men även information om tankarna kring projektet läns vägen redan idag.

Jag kan ha missat någon punkt här, men detta är de som diskuterades mest. När det gäller sträckningen var det väldigt skilda åsikter. Att cykla längs en järnväg var det inte många som gillade om man inte var en bit från banvallen och verkligen hade avgränsat med bullerdämpning och växtlighet. Att behålla den befintliga sträckningen har sina fördelar, men kommer innebära att man måste cykla i ”väg”-arbete under ganska lång tid och dessutom finns det väldigt många problem med den befintliga sträckningen som är väldigt svåra att lösa. Att dra den nya sträckan öster om motorvägen gillas av många, men en sak som kom upp var att detta kan fördröja och fördyra projektet väldigt mycket eftersom man då måste köpa upp mycket mark från lantbrukarna.

På det hela taget var de flesta nog överens om att en ny väg borde byggas (östliga sträckningarna var nog mest populära), men även förbättra den som finns, varför inte ha två bra?

Jag har inte sagt vad jag tycker än i denna fråga, men får jag säga mitt så föreslår jag att man göra hela Lundavägen, från Malmö till Lund till en 2-1-väg. Två cykelfiler med en bil-fil i mitten. All trafik sker på cyklisterna villkor, men bilarna har fortfarande möjlighet att köra där. Detta BORDE vara attraktivt för t.ex. Burlöv som har enorma problem med avgaser och buller, men även av Åkarpsborna som slipper mycket trafik rakt genom samhället.

Nåväl! A penny for your thought! Berätta för mig hur du tanker! Har jag missat något? Vad borde vi mer ta upp?

Cykla lugnt!

Livesändning från MPLC seminarium.

Den 30/5 klockan 18 - 20 har Malmö Lund på cykel ett seminarium angående den kommande supercykelvägen mellan Malmö och Lund. Syftet är att cyklisterna ska kunna berätta för politiker och trafikplanerare vad de vill se på och kring en supercykelväg.

Seminariet kommer sändas live här på bloggen genom Bambuser. Jag tackar så hemskt mycket för dett aoch till er läsare som inte kan eller vill komma på seminariet säger jag bara håll till godo!

Supercykelväg, är det en självklarhet?

Att cykla och ännu mer att cykelpendla, mellan Malmö och Lund ses av många som en stor bedrift och en utmaning som kräver bra cykel, stenhårt kondition och en vilja av stål. Stämmer egentligen detta? Jag skulle drista mig till att säga…nja.

Vilja och självdisciplin behövs definitivt när det är vinter eller när regnet öser ner klockan sju på morgonen. Motviljan att hoppa upp på sadeln försvinner dock ganska snabbt när man väl trampat iväg och man känner hur kroppen vaknar till liv och energin börjar sprudla i kroppen. En bra cykel underlättar, men är definitivt inget måste, det finns många på sträckan som har en ”vanlig” cykel med få eller inga växlar. Konditionen underlättar om man har från början, men den behövs inte. Dock vill jag varna för att konditionen kommer bli mycket bättre väldigt snabbt, d.v.s. om du inte vill komma i form och förbättra din kondition så bör du avstå att börja cykelpendla.

När det gäller cykelpendling på alla distanser, allt från någon kilometer till flera mil är det en sak som är viktigare än andra, möjligheterna att på ett smidigt och säker sätt kunna ta sig fram. Det vill säga att det måste finnas en bra infrastruktur kring cykeln. Detta är en stor utmaning i de flesta städerna i Sverige idag eftersom allt i Sverige är uppbyggt kring bilen. Inget ont mot bilen nu, men vill man i framtiden kunna möte ett ökat behov av resande samtidigt som hållbarhetsaspekten och peak oil blir mer och mer relevant, måste man nog lyfta blicken och se över ratten. Men då får vi väl bygga mer cykelbanor i städerna? Absolut!

Är det då självklart att bygga en supercykelväg mellan Malmö och Lund? Det är en högst relevant fråga som kommit upp i inputen jag fått från er läsare. Det som är intressant är att denna fråga har kommit upp bland cykelpendlarna, men aldrig när jag har kontakt med cykelplanerare och politiker.

Att räkna hem en supercykelväg ekonomiskt är ganska lätt, det är ekonomiskt rätt på alla plan man kan komma på. Att bygga den är lätt. Tekniken och idéerna om hur man ska kunna bygga en riktigt bra cykelväg finns och den ska verkligen användas i ett fall som detta. Utmaning när det gäller en supercykelväg är att motivera fler att börja cykla för att använda cykelbanorna och cykelvägarna som byggs. För att göra detta krävs det att förutsättningarna finns där, det blir lite hönan och ägget. Det krävs en bra cykelinfrastruktur för att folk ska börja cykla, men det krävs också att folk börjar cykla för att det ska vara motiverat att satsa mer på det. Idag är det inte självklart för alla att det ska byggas en supercykelväg mellan Malmö och Lund. Speciellt inte för de som inte cyklar på sträckan. Dock kommer den bli den första i sitt slag i Sverige och förhoppningsvis ett första steg till att initiera lite större satsningar på cyklingen i vårt land. Den kommer bli en symbol för en förändring i synen på vårt resande, precis som motorvägen mellan Malmö och Lund var när den byggdes. Supercykelvägar är ju inget nytt, det finns i flera länder idag och har funnit ett antal år. Sverige är alltid lite efter när det gäller nya saker. Det kan man inte minst se om man tittar på energisatsningar och jämför med t.ex. Tyskland och Holland, men även när det gäller cykelfrågan om man jämför med Storbritannien där satsningarna på cykeln formligen har exploderat. Det är till och med så att det stora landet i väst, bilarnas mecka, USA, har sprungit om oss på vissa ställen. Hur kommer detta sig? Är vi i Sverige rädda för att testa nya saker, att rucka lite på vårt trygga, invanda system och har hamnat i ett läge där vi utreder sönder vårt samhälle med utredningar, rapporter och analyser?

En sak som är klart framträdande när man pratar med cyklister på sträckan mellan Malmö och Lund är att cykelbanan som finns är ganska bra, men behöver förbättras väldigt mycket om det ska kunna kallas en supercykelväg. Tanken på en supercykelväg mellan Malmö och Lund är otroligt tilltalande för de flesta och det är ingen tvekan om att den bör byggas. Nu gäller det bara att vi cyklister fortsätter berätta vad vi tycker och trycka på så att den byggs på våra villkor och inte enligt formelböckerna på ingenjörernas skrivbord (inget ont mot ingenjörer generellt). Så, fortsätt skriva hur ni tycker den kommande supercykelvägen bör utformas. Vad är viktigt för dig och för dina medtrafikanter? Vad måste komma fram till de som planerar och genomför byggandet? Jag har fått mycket bra input hittills och jag hoppas kunna få ytterligare synpunkter. Än så länge är vi cyklister ganska överens om hur saker bör vara och antalet bakom dessa saker växer varje dag, hjälp till du med!

Cykla lugnt!

Supercykelväg mellan Malmö - Lund. Ge mig DINA tankar angående sträckningen!

I helgen har verkligen våren visat sig i Skåne och så även idag. I morse var det 8 grader när jag med brädan på ryggen cyklade ner för en timme i skate-parken. Därefter blev det en njutbar cykeltur genom Malmö till jobb. Dagen avslutades med en cykeltur genom Malmö, från jobb till hem, i c:a 18 grader och solsken.

Det har blivit en del skrivande om supercykelvägen som ska gå mellan Malmö och Lund sista tiden, vilket kanske inte är så konstigt med tanke på att det är en ganska stor sak som kommer ske inom en hyfsat snar framtid och det är mycket prat om den nu, både i media och i mitt liv. En sak som jag tycker mig ana när jag är med i diskussionerna kring detta projekt är att de inblandade verkligen vill veta vad vi cyklister vill och hur vi vill utforma en sådan cykelväg, så kallad ”crowdsourcing”. Det handlar väl egentligen inte så mycket om färger i asfalten och coola skyltar som hur sträckningen bör vara eller hur man kan bygga för att underlätta för cyklisterna. Det är nämligen det som är prio ett när man drar igång ett projekt som detta, att det ska mynna ut i att det blir så bra som möjligt för cyklisterna. Därför är det också viktigt att vi säger hur vi vill ha det. Jag har en ganska klar bild över vilka problem som finns för cyklister i städerna (och mellan Malmö och Lund för den delen) och det är i princip enbart tack vare er läsare. Det är något som jag är oerhört tacksam över och något som är ett absolut måste om jag på något sätt ska kunna föra vår talan. Utan er input varken kan eller vill jag föra vår talan. Så nu tänkte jag lägga upp lite olika förslag på sträckningar som cykelvägen skulle kunna ha mellan Malmö och Lund.

Förslagen kommer från olika håll och inget av dom är framtaget av mig. Jag kommer inte heller kommentera förslagen i detta inlägg, utan vill veta vad ni tycker om dom och vilka synpunkter, tankar och idéer som finns kring dessa förslag. Detta kommer jag sedan sammanställa och ge till beslutsfattarna för att de ska kunna ta in det i diskussionerna. Återigen vill jag påminna om att de väldigt angelägna om att få höra vår åsikt, så ta tillfället i akt att framföra dina tankar. Det finns för- och nackdelar med alla alternativen och förhoppningsvis kan man hitta en kombination som ger bra utfall.

Alternativ A:

Detta är Sweco som i ett förslag ger en Quick Fix. Det vill säga att fixa till den befintliga cykelvägen genom att identifiera och lösa de problem som finns längs dagens sträckning. Detta kan vara upprepat korsande av Lundavägen, dålig beläggning, onödiga trafikljus, utfarter, kanter etcetera.



Alternativ B:

Detta är Swecos andra förslag. Det är en ny sträckning som man kan samordna med utbyggnaden av järnvägen. På så sätt skulle sträckningen bli extremt gen och det skulle inte bli så mycket backar eftersom marken helt enkelt inte kan luta för mycket när man ska köra tåg.



Alternativ C:

Detta alternativ kommer från Trivector. Här tänker de sig en sträckning på sydöstra sidan av motorvägen. Den är inte så otroligt rak som den skulle bli om man drar den tillsammans med järnvägen utan har lite fler ”böljor”. I detta förslag finns också identifierat var man skulle behöva bygga planskillnader för att undvika korsning av bilvägar.



Alternativ D:

Denna fjärde sträckning presenterades av Öresund som cykelregion/Malmö Stad. Den är likadan som alternativ B och innebär en samordning med järnvägsbyggandet. Det är den gröna, streckade linjen på bilden.



Alternativen är mer eller mindre genomtänkta och det finns som sagt mycket för- och nackdelar med alla. Något som blev väldigt klart under seminariet i torsdags var att något som är viktigt är information längs hela sträckan. Alla talare tog upp London som ett exempel där man har lagt riktigt mycket energi på att göra ett informationssystem kring allt resande, allt från cykel och buss till tunnelbana och fotgängare är med. Det kändes tydligt att det ska finnas vägvisning, avståndsangivelser, pumpstationer, viloskydd, vattenpåfyllning, luft och så vidare. Man pratade också mycket om kartor och anvisningar på nätet som är enhetliga och som även ska finnas tillgängliga på smarta telefoner. Denna information är, enligt mig, av yttersta vikt att man samordnar tillsammans med information från t.ex. kollektivtrafiken eftersom många resor görs med blandade transportmedel. Något som jag inte heller tagit upp här är vindskydden som man pratat om. Dessa pratade man lite om på seminariet och det finns pengar att testa olika typer och sätt att göra det på. Det fanns en del bra alternativ, men vi får se vart det leder. Något som jag tycker är extremt viktigt (eftersom jag är ekolog) är ju givetvis att man försöker göra dessa samtidigt som man försöker öka den biologiska mångfalden. Anledningen till detta är att vinsterna av det skulle vara långt mycket högre än vad de flesta av oss ens kan drömma om, men det är en helt annan diskussion.

Saker kring cykelvägen kan man diskutera i oändlighet, inte minst idag när det finns så mycket teknik att ta hjälp av. I första läget är det dock viktigt att se till att projektet blir av och att det blir en ruskigt bra cykelväg, annars är alla andra diskussioner helt oviktiga.

Så, nu lämnar jag ordet fritt till er läsare, vare sig ni bor i regionen eller ej. Skriv loss i kommentarsfältet och diskutera fritt eller skicka era tankar till mig på joreduff(at)gmail(dot)com.

Cykla lugnt!

Idéseminarie om supercykelväg mellan Malmö och Lund

Idag startade dagen med en cykeltur i ösregn genom Malmö till stadshuset. Det var nämligen dags för idéseminarie om supecykelvägen (som den nu ska kallas) mellan Malmö och Lund. Jag hade blivit inbjuden av Karolina Skog och Karin Svensson Smith, som dragit ihop det här för att få fram idéer och tankar kring hur ett projekt som detta ska kunna byggas. Inbjudna var också cykelplanerare från Malmö och Lunds gatukontor, representanter från T-kartor, Sweco, Thyréns, WSP, Ramböll och Trivector. Där fanns även forskare från LTH och en representant från Trafikverket.

Mötet gav bra med energi och en hel del bra förslag på hur man skulle kunna bygga en rejäl cykelväg mellan Malmö och Lund. Från ett möte som detta gäller det dock att fortsätta och konkretisera vad som kom fram. Framförallt togs en sak upp som jag ständigt tänker på och propagerar för. Det funkar inte att prata, ha möten och göra fina förslag, det gäller att göra det också, att handla och agera, att ta beslut. Jag är av den bestämde åsikten att det är bättre att ta ett beslut som kanske är fel och som man sedan måste ändra, än att inte ta ett beslut alls. Att inte ta beslut innebär att det blir velande och ständig utredning, vilket leder till att saker går i stå och till slut faller bort. Ett klassiskt fel i många organisationer och framför allt i utredningarnas högborg, Sveriges politik. Det var med stor lättnad jag hörde Trivectors VD Christer Ljungberg, som för övrigt har mycket bra tankar, börja sitt föredrag med något i stil med att ”jag tycker det är samma saker som sägs idag som när jag var mest aktiv inom området, det är dags att vi gör något nu”. Detta är något som jag ständigt stöter på, inte minst när man pratar om hållbar utveckling och miljö/klimatfrågor. Det är en j-a massa möten, seminarier och workshops; det sägs samma sak och det är samma människor man träffar. Är det inte dags att man börjar samla ihop spridda aktörer och faktiskt börjar omsätta lite av det man säger i praktisk handling? Teknikerna finns, viljan finns och pengarna finns, men VARFÖR händer det inte mer? Rädsla för att ta fel beslut? Vågar inte vara pionjär? Ja, det är en bra fråga som är svår att svara på.

En sak som jag fastnade vid var det projekt som T-kartor gjort tillsammans med Transportation for London. Där har T-kartor tagit fram en enorm mängd informationsmaterial i form av kartor ute på gatorna i London. Inte bara traditionella kartor, utan även smarta integrerade kartor, kartor som är strategiskt placerade i London och interaktiva kartor för internet och smarta telefoner.

Ytterligare en sak som fäste sig var hur tydliga alla var med att detta måste vara ett transparent projekt där de som faktiskt cyklar ska kunna säga sin åsikt. Bara att vara inbjuden som bloggare och cyklist kände jag var väldigt värdefullt och jag är otroligt tacksam för det. Jag tror dessutom att jag, precis som ni läsare som ger mig fantastiskt bra feedback, sitter inne med en kompentens och en kunskap kring de här frågorna som kanske ibland saknas när ingenjörerna gräver ner sig i ritningarna. Inget ont mot ingenjörer nu, men jag tror på en mångfald av kompetenser som kompletterar varandra och det gäller inte bara i projekt som detta.

Jag hoppas kunna få tag i de presentationer som jag lyssnade på idag och sammanställa de förslag och tankar som fanns på sträckningen för supercykelbanan för att sedan lägga upp det här. På så sätt får ni se och ta ställning till vad ni tycker, OM ni vill ta ställning, vilket givetvis inte är något självklart. Dessutom tar jag såklart, som vanligt, också emot tankar från människor som inte cyklar sträckan mellan Malmö och Lund, men ändå sitter inne med värdefulla tankar och kunskaper. Jag tar till och med, med varmt hjärta, emot åsikter och tankar från folk som inte cyklar alls och/eller inte gillar tanken med att bygga ut cykelnätet mer, det är också otroligt värdefull information.

Nu får jag suga lite till på den här karamellen och återkomma när mer information finns, för den kommer och den kommer komma upp här så fort jag mäktar med. Så håll utkik!

Cykla lugnt!

Uppdatering 110408: Sydsvenskan skriver om seminariet igår.

Cykelquiz och cykelhighway

Som vanligt i Skåne så blåser det idag. Medvind till jobb, vilket med stor sannolikhet innebär motvind hem. Tur det är jobb inom Malmö idag så man slipper de öppna vidderna mellan Åkarp och Hjärup.

Jag är ju halvt om halvt involverad i ett projekt inom ”Öresund som cykelregion” som handlar om att man vill öka cyklisters medvetenhet om vilka regler som gäller när man cyklar. Det är regler som att man ska räcka ut handen när man svänger, ha belysning, lämna företräde när man kör ut på en väg o.s.v. Lägligt nog har Sydsvenskan idag en quiz som handlar om just regler när man cyklar. Det är bara fem frågor, men ändå. Som tur är hade jag 5 av 5 rätt, vilket hade varit oerhört pinsamt annars.

I morgon är det dessutom dags för nästa projekt som jag är lite engagerad i, super-cykelbanan mellan Malmö och Lund, eller ”cykel-highwayn”. I morgon är jag inbjuden till ett idéseminarium kring hur denna ska byggas. Eftersom jag är med där som någon slags representant för cyklisterna så vill jag gärna ha input från er läsare. Jag tror jag har ganska bra koll på hur folk vill ha det, vad som skulle underlätta för cyklister och vilka utmaningar det finns i ett projekt som detta. MEN, man kan aldrig få för mycket input, så har ni tankar eller reflektioner som dela gärna med er, antingen i en kommentar här på bloggen eller som ett mail till mig på joreduff(at)gmail(dot)com.

Cykla lugnt!

Möte med Karin Svensson Smith

Idag är det kallt och blåsigt i Malmö, men det känns varmt ändå på något sätt eftersom man kan läsa om att man faktiskt åstadkommer lite förändring och framsteg här nere och dessutom verkar det vara så att man börjar inse att våra städer inte är så hållbara med tankarna på bara ett färdmedel (även om det alltid finns foliehattar som ska opponera sig).

Idag har jag haft ett av de mer spännande mötena sedan jag började skriva om cykling. Jag begav mig hem till Karin Svensson Smith för att prata lite cykling, och mer specifikt den påtänkte cykelbanan mellan Malmö och Lund. Jag har under någon vecka fått in en hel del tankar och reflektioner angående en sådan cykelbana från er läsare och har även pratat med en del cyklister som tyckt till om cykling i allmänhet. Synpunkterna och tankarna kring vad som är viktigt när man utformar en så kallad highway mellan Malmö och Lund är ganska entydiga. Det ska vara ganska rakt utan konstiga avbrott som snäva kurvor, konstiga trafikljus, gupp och hål. Det har också kommit upp att något slags vindskydd skulle vara trevligt.

Så, vad pratade vi om då? Ja, det mesta berörde cyklingen mellan Malmö och Lund, men även allmänt hur man kan få fler att cykla, vad cyklister irriterar sig på och lite hur man planerar infrastrukturen för att fotgängare, cyklister och bilister ska kunna samspela på ett bra sätt.

Projektet ägs ju givetvis av de fyra kommuner som berörs, d.v.s. Malmö, Burlöv, Staffanstorp (vilket var nytt för mig) och Lund. Alla tycker givetvis att detta är en bra ide, så att det kommer bli av är jag ganska övertygad om. Vad jag förstår är det Malmö som kommer att driva projektet, vilket enlige mig är ganska skönt eftersom Malmö Stad har väldigt korta beslutstider när det gäller politiska frågor. Tänker jag till lite är det verkligen inte svårt att se, och när jag nu dessutom börjat jobba lite med Malmö stad genom Ekocentrum Syd, så har det blivit väldigt klart för mig att Malmö varken har svårt för att testa nya lösningar och idéer eller ta lång tid på sig för att besluta sig för att genomföra dessa.

Vad det gäller skyltning på cykelbanan och cykelbanorna i städerna kommer detta att ses över och Karin pratade om London som ett gott exempel där man tagit fram ett riktigt smart system tillsammans med ett ytterst mysigt litet företag från Sverige som heter T-kartor. Detta vill vi se här också.

När det kommer till lä-planteringar är det nyponbuskar man pratar om. Detta för att öka den biologiska mångfalden samtidigt som man får ett praktiskt vindskydd för cyklisterna. Andra positiva aspekter av detta är att växter renare vår luft, det är attraktivt att se på, vilket i sin helhet gör att vi människor mår bättre. Detta har visats tokigt många gånger i olika studier och det är ju bl.a. därför det finns rehab-trädgårdar. Det finns en person på LTH som har fått pengar att ta fram ett bra vindskydd. Tyvärr gissar jag att denna person och de personer som han tagit hjälp av tänker väldigt mycket ingenjörsaktigt och det kommer smällas upp plank. Att göra det är så fel ur så många synvinklar så det skulle inte så plats här på bloggen. Några lösrykta ord som dock kan visa på vidden av hur tokigt detta är skulle kunna vara, buller förstärkning på cykelbanan, ”instängdhet” som bidrar till en känsla av osäkerhet, underhåll, monotont, förlorad möjlighet till ökad biologisk mångfald, förlorade ekosystemtjänster som vattenupptagning och luftrening etcetera.
Synpunkterna, tankarna och reflektionerna som jag har fått in från er läsare och de jag pratat med ”utanför” bloggen har jag sammanställt och gett till Karin. Dessa kommer att tas med när planerna tas fram och på så sätt hoppas och tror jag att vi kommer kunna få en cykelbana som verkligen är cykelvänlig rakt igenom. Den som lever får se.

Jag ser fram emot att följa utvecklingen av detta projekt och jag ska försöka hålla er läsare så uppdaterade som möjligt om vad som händer. Om inget annat för att sätta lite press på beslutsfattarna. ;)

Ha en bra dag och cykla lugnt!

Fullt ös mellan Malmö och Lund

Igår var det full storm i Malmö. Cykelturen till jobb gick fruktansvärt lätt och fort med vinden i ryggen. Hem var det en annan femma med en brutal motvind. Dock finns det ju många platser med lä inne i stan, även om det också finns mycket ställen med skumma kastvindar. Hur som haver så funkar det lika bra som vanligt att cykla och man får väl se det som lite extra träning.

Jag hade dock funderingarna över hur det var ute på de öppna ställena mellan Malmö och Lund och hade nog en känsla av lättnad att jag inte skulle cykla till Lund igår. Som en hand i handsken kom miljöpartiets motion igår om en ordentlig cykelbana mellan Malmö och Lund, det som dom kallar cykel-highway (ordet velostrada som jag fick i en kommentar av en läsare är för mig mycket mer attraktivt).

I en artikel skriven av bl.a. Karin Svensson Smith (2010 års cykelpolitiker) och Karolina Skog kan man läsa att man vill plantera vindskyddande buskage längs den nya cykelvägen. Jag dristar mig till att säga att det nog är väldigt välkommet hos cykelpendlarna eftersom vinden är obarmhärtig ute på de öppna sträckorna. Förutom vindskyddet skulle dessa planteringar även bättra på den biologiska mångfalden och de fördelar detta för med sig. Som ekolog ,och egentligen mer kunnig inom detta område än något annat, välkomnar jag givetvis planerna på planteringar mer än något annat.

Ytterligare en tanke som för mig är ganska tilltalande är möjligheten att återigen visa oss moderna och lite nytänkande i vår Region. När Autostradan byggdes mellan Malmö och Lund var detta den första Sverige och den var riktigt modern. Nu är den inte så imponerande längre, kanske är det dags för något nytt som verkligen ligger i tiden och även i framtiden, något som t.ex. en velostrada mellan Malmö och Lund.
En annan, för oss cyklister viktig sak är att cykelvägen blir rak, har bra beläggning, bra belysning, inte har en massa skumma omvägar, farliga överfarter och trafikljus som inte följer trafikrytmen. Dessa saker är ganska lätta att komma runt om an bara tänker till lite innan man börjar gräva och jag tror nog det kan bli bra om man får tro det man kan läsa om motionen:

”Kravet är att cykelvägen mot Malmö blir rakare och bredare, får bättre belysning och att korsningar med bilvägar byggs bort.”

Ytterligare en sak som är viktigt att tänka på är att man fixar till infarterna till både Lund och Malmö. I Lund får man cykla en ganska störig omväg inne i Sankt Lars och i Malmö kommer man rakt in till Malmös sämsta cykelbana genom Kirseberg, detta efter att man knölat sig runt hela Sege-karusellen. Enligt mig borde även tankar kring hur man binder städerna till cykelbanan vara med i planerna, annars missar man halva poängen. Speciellt eftersom det tar ungefär lika lång tid att cykla igenom städerna idag som det tar mellan dom, och då har vi inte velostrada mellan idag. Dessutom verkar ju inte gatorna i Malmö (och Lund för den delen) vara särskilt bra underhållna. Det blir dyrt att reparera, men cykelbanor är som vi vet MYCKET billigare än vägar.

Well, den som lever får se vad som händer och jag följer med spänning det hela.

Ha en bra dag och cykla lugnt!

Årets andra tur och lite tankar kring en cykelväg.

Idag var det så dags att ta cykeln mellan Malmö och Lund igen. I morse var det precis en sån dag då jag brukar tveka att ta cykeln till Lund, en sån dag då jag nära nog faller dit och tar bussen i stället. Det var runt 0 grader, grått, dimma, sjukt fuktigt och blåsigt, ja, en typisk svinkall och tråkig vinterdag i Skåne. Dessutom sa kroppen ta det lugnt, jag håller på att bli förkyld. Dock tog jag cykeln ändå och efter några hundra meter när jag fått upp värmen kändes det riktigt bra. Frisk luft, man får röra lite på benen och allt blir liksom lite tystare när det är dimmigt.

Även om jag kände en förkylning kunde jag väl cykla? Som blogg-grannen säger, bara lite. En av anledningarna till att jag inte lyssnade helt på kroppen är en filosofi jag haft sedan unga år. När man känner en liten förkylning i kroppen, den har inte brutit ut, men man känner att där är något, ja, då är det bara att dra på löparskorna, eller som nu för tiden, ta fram cykeln. Tar man en lättare joggingtur eller tar en lugn tur på cykeln (t.ex. till jobb) för kroppen jobba lite och antingen försvinner förkylningen eller så bryter den ut och är över på några dagar. Det har funkat för mig de senaste 20 åren, så jag kommer fortsätta med det. Det finns dock ett stort NONO, halsont. Känner man det minsta lilla i halsen är det total vila och stillhet som gäller.

På jobb kände jag mig otroligt frisk och pigg som vanligt när man cyklat de 2,5 milen från dörr till dörr, men nu ikväll sitter jag här med min tekopp och känner hur förkylningen sköljer över mig. Precis som jag förväntade mig.

På vägen mot Lund idag kunde jag inte låta bli att tänka på möjligheterna det skulle innebära att få en cykelväg (eller cykel-highway) mellan Malmö och Lund. Mellan stadskärnorna idag tar det c:a 30 – 40 minuter att cykla och då är det på en väldigt dåligt planerad cykelväg. Tänk vad fort det gått om man hade byggt en spikrak cykelbana som är bred, har bra beläggning och dessutom vindskydd på sidorna. Det hade varit helt fantastiskt och gjort att argumenten för vilket annat fordonslag som helst hade slagits i bitar jämfört med cykelns storhet. Dessutom har man ju sett i t.ex. London att cykelvägar som dessa highways innebär att andelen cyklister ökar markant, i Londons fall med 70%!!!



Tittar jag på statistiken för vilka sökord som leder in till denna bloggen från sökmotorerna så är det i särklass ”Malmö Lund cykel” eller ”Malmö Lund cykelväg”. Jag gissar att vi hade sett en otroligt stor ökning av andelen pendlare på cykel mellan Malmö och Lund om en sådan cykelväg hade byggts.

Ja, vi hoppas att något sådant kan komma till stånd inom en inte allt för avlägsen framtid. Du som läser detta och inte pendlar med cykel mellan Malmö och Lund, utan gör det med bil eller buss, skulle du kunna tänka dig börja cykla om en cykel-highway byggdes? Om inte, vad skulle krävas för att du skulle börja? Och för er som redan cyklar sträckan, vad skulle man tänka på om man byggde en sådan väg?

Cykla lugnt!

En rejäl cykelväg mellan Malmö och Lund

Idag är det riktigt grått och trist i Malmö. Jag jobbar hemma, så cykeln står och vilar idag. Den enda turen på cykeln (hittills) var och lämna lillan på förskolan. Lite måste man ju röra på sig innan man segar ihop framför datorn och börjar beta av dagens arbetsschema.

Här om dagen utsåg ju Svensk Cykling den politiker som gjort mest för cyklingen under 2010. Inte helt otippat fick Karin Svensson Smith priset. Som man har sett i media och som jag har skrivit här tidigare, vill Karin tillsammans med Karolina Skoog bygga en ”cykelhighway” mellan Malmö och Lund.

Om vi börjar med ordet highway, så är jag inte så förtjust i det. Inte för att det är på engelska, utan för att det översatt betyder motorväg eller landsväg och oftast förknippas med motorfordon. Kanske supercykelväg är bättre? Jag vet inte. Någon som har något bra förslag?

Nåja, namnet är kanske inte så viktigt. Att cyklingen behöver mer tanke och beaktande i Sverige är jag övertygad om. Det finns så mycket att vinna på att få fler att cykla. Det gäller inte minst ur ett miljöperspektiv, men även ur ett hälso- och ekonomiskt perspektiv. Kort och gott, för att vi ska kunna ställa om till ett hållbart samhälle måste Sverige dra upp huvudet ur sanden och inse att vi måste komma vidare och inte stå kvar på samma punkt, vilket vi gör idag. Det gäller att vidga vyerna och börja se helheterna. Vi har för länge sedan passerat Peak Oil och cyklingen blir en livsstil för fler och fler, men ändå är det ofta motvind för cyklister. Varför har inte cyklister samma rättigheter som bilister i trafiken? Och varför finns inte förmånscyklar när det finns förmånsbilar? Är det för att Sverige står med huvudet i sanden och inte vill se nya lösningar. Plötsligt kommer det nog bli lite kallt om rumpan när vi står där med byxorna nere och inser att vi kanske skulle gjort något när chansen fortfarande fanns?

Nu åter till cykelbanan mellan Malmö och Lund. Det är många som nyttjar denna sträcka. Det är en helt ok cykelväg, inte på långa vägar bra, men det är en cykelväg. Den är inte anpassad för att cykelpendlare, inte på något sätt faktiskt, och ur säkerhetssynpunkt är den inte heller speciellt bra om man jämför med många andra cykelleder. Vind är det gott om på slätten. Sträckorna Burlöv – Åkarp, Åkarp - Hjärup och Hjärup – Lund är brutala vid minsta lilla vind.

Vad kan då göras? Som sagt, det finns mycket, men kanske kommer det bli lite mindre motvind för cyklingen i vår region i framtiden. Vi har politiker med viljan och det finns projekt som jobbar ganska bra med cyklingen.

Min fråga till er är nu, vad skulle du vilja se för förändringar mellan Malmö och Lund när det gäller cykelinfrastrukturen? Konkreta förslag, idéer, reflektioner, tankar och visioner. Allt välkomnas! Jag ska försöka sammanställa det jag får in och ta med mig när jag pratar med berörda personer. Ta chansen att påverka du med. Lägg era tankar som kommentarer eller som ett mail till mig.

Ha en bra dag och cykla lugnt!