Bensinen är slut, är Sverige redo för det?

Bilden är från Copenhagenize

Idag har cykeln fått vila, men i morgon blir det åka av när jag ska kors och tvärs genom Malmö hela dagen. Det är bara att hoppas att fukten och vinden har försvunnit lite. I morgon ska jag spendera förmiddagen på invigningen av Malmö Cleantech Center. Det blir en spännande förmiddag, det är jag helt övertygad om.

Jag har, liksom många med mig förmodligen, följt utvecklingen i Japan. Det som hänt där och det som japanerna nu upplever är nog något vi i Sverige har oerhört svårt att förstå. Vi lever i ett fantastiskt lugnt hörn av världen (om en rund värld nu kan ha hörn), där vi varken har jordbävningar, torka, tsunamis eller monsunregn. När man läser och lyssnar på gammel-media handlar det mest om kärnkraftverket i Fukushima, vilket med all rätt skapar stor oro.

Det finns dock andra synvinklar av det hela. Jag har de senaste dagarna följt Japan genom Byron Kidd som bloggar på Tokyo by bike. Han rapporterar kontinuerligt vad som händer, ur ett cykelperspektiv, genom Twitter (@tokyobybike och @byronkidd) och det känns som en lite mer nyanserad bild av det hela.

I fredags när jordbävningen slagit Japan i spillror och infrastrukturen totalt kollapsat började bloggare att föreslå att folk skulle köpa cyklar för att kunna ta sig hem från sina jobb. Vid 22 på fredags kväll var många cykelaffärer tomma och de sista cyklarna gick för riktigt högt pris. Ni kan läsa ett mail från honom här.

När många bloggare runt om i världen har börjat skriva om denna händelse och lovordat cykeln som det ultimata transportmedel det är har det också kommit upp många kommentarer om att det är lite osmakligt och politiskt inkorrekt att prata om cyklar i denna misär. Det kan man givetvis diskutera, men eftersom jag inte tycker det är direkt osmakligt, utan mer tänk värt och jag verkligen skiter i om jag är politiskt korrekt eller ej så skriver jag detta. Man kan också läsa en liten tanke om detta på Copenhagenize, där man också kan se mycket bilder från Japan där cykeln visar sin kapacitet.

Jag kan inte annat än att börja fundera på händelse utvecklingen i stort i världen. När Japan, som har ett väl utbyggt transportsystem för pendlare går er på knä för att bensinen tar slut och elen måste ransoneras är det cykeln man tar till. Japan är ett väldigt cykeltätt land så kulturen finns där. Vad skulle hända om de senaste oroligheterna i arabvärlden och i norra Afrika eskalerar och oljepriset verkligen skjuter i höjden? Sverige är en ganska liten ekonomi och jag tror knappast att vi skulle ha första tjing på en sinande olja. Är vi förberedda för ett scenario där vi inte längre har bensin och olja? Har vi möjlighet att försörja befolkningen med mat och vatten och kan vi klara persontransporterna utan bensin? Jag vet inte, men jag tycker definitivt att man kan fundera lite över det och faktiskt lyfta fram cykeln som en av lösningarna, inte Lösningen med stort L, men en pusselbit i det hela.

Cykla lugnt!

Problem med cykelparkering? Kanske inte i framtiden.

Förkylningen och febern börjar ge med sig och ute har vårsolen vräkt ner sina strålar på Malmö. Temperaturen var idag uppe i 14 grader i skuggen. Våren är här på riktigt! Alltså, jag fick masa mig ut, dra fram cykeln och cykla en tur till apoteket för att köpa halstabletter. DET var helt underbart. Det blir dock vila hela helgen så att cyklandet till jobb kan ta fart på allvar nästa vecka.

När jag var ute på turen idag funderade jag på hur man skulle lösa problemet med cykelparkeringar om antalet cyklister skulle öka i stan. Det är ju problem redan som det är på vissa ställen, som t.ex. vid Centralstationen i Malmö. Min tanke gick direkt till en förvaring av bilar som Volkswagen använder sig av vid en (kanske fler) av sina fabriker. Det är ett högt, runt torn där bilarna automatiskt placeras i olika ”fack” av en datorstyrd hiss. Vill man ha ut en speciell bil knappar man in numret och vips får man levererat bilen av hissen. Enkelt och genialt. Borde det inte gå att göra något liknande för cyklar? Av utrymmesskäl hade det varit grymt effektivt. Det gick så långt att jag t.o.m. funderade på om man skulle ta kontakt med några maskiningenjörer och utveckla en prototyp.

Döm av min förvåning när jag ikväll sitter och scrollar igenom mina Google Reader lista och ser att det redan finns. Var då? Jo, i Japan så klart (läst och hittat på Miljöaktuellt). Japan har enorma problem med cyklar som står parkerade överallt och detta "cykelträd", är en genial lösning som ett innovativt företag har tagit fram. Cykelägaren har en liten sändare på framgaffeln och när ägaren vill parkera sin cykel sätter man den i ett spår och trycker på knappen ”mata in”. Sändaren läses av och in åker cykeln. När man sedan vill ha sin cykel, drar man ett kort i en läsare och 35 sekunder (!) senare har man cykeln levererad. Stölder, förstörelse och cykellås ett minne blott alltså! Sådant här gör mig hoppfull om en spännande framtid! Bara att hoppas att vi får se något liknande i Sverige i framtiden.