Hantera din stress med hjälp av cykeln

Idag blev det bil till Lund. SJUKT vad det är tråkigt att sitta still i bilen inne i Malmö och sedan bara köra rakt, rakt, rakt, rakt och rakt längs motorvägen. Dessutom slappnar man knappast av när man kör, vilket man verkligen känner när man kommer till jobb.

Jag har haft lite diskussioner om detta med mina kolleger, som säger att de visst är avslappnade när de kört, att bilkörningen är en avslappning. Jag har utmanat dom och tyckt att dom inte kan veta det förrän dom provat cykeln som alternativ. Sagt och gjort, dom har testat cykeln några gången och de har uteslutande kommit fram till att, nä, dom var nog inte så avslappnade som de trodde när de kom till jobb efter att ha kört bil. Inte i jämförelse med när dom cyklar.

Detta är ganska typiskt för kroppens sätt att hantera stress. Kroppen håller tillbaka symptomen och man kan absolut känna sig avslappnad trotts kroppen inte på långa vägar är det. Eftersom vi i vårt samhälle lever ett ganska snabbt och intensivt liv får kroppen sällan vila och till sist klarar den helt enkelt inte av att hantera påfrestningen. Bägaren rinner över och det är då vi känner att vi börjar närma oss den berömda väggen. Vissa stannar upp och lyssnar när denna signal kommer och kan hantera sin stressade situation genom att ta det lugnt en period och/eller lägga om sitt liv. Andra vet inte vad kroppen säger till dem eftersom de aldrig lyssnat och lärt av sig själv eller så skiter de helt sonika i vad kroppen säger. Det är denna andra kategori som hamnar i riskzonen för att springa med huvudet först rakt in i väggen. Gör man detta är det väldigt svårt att komma tillbaka, vilket alla som gjort det kan intyga.

För min del har jag en mycket nära släkting (familjemedlem) som gjorde detta för många år sedan, innan det egentligen fanns ordentligt beskrivet av läkarkåren. Jag var ganska ung då och förstod inte riktigt vad som hände. Personen förändrades mycket och var helt inkapabel att göra vissa saker. Ja, det var faktiskt totalt omöjligt att göra någonting. Denna person kom aldrig riktigt tillbaka utan slutade jobba och fick bli sjukpensionär. Idag är det bättre, mycket bättre, men långt ifrån bra. Det märks om inget annat i situationer där stress och press uppkommer. Det blir helt enkelt otroligt svårt att hantera och kroppen gör tvärstopp.

Mot depressioner som uppkommit som utmattningssymtom eller mot stress ordineras idag många gånger motion. Motion motverkar vårt stillasittande liv, får igång blodcirkulationen och syresättningen av kroppen. Det gör också att vi många gånger måste släppa sakerna vi har i huvudet för att koncentrera oss på just motionen. Det har också visat sig att det finns andra metoder för att förstärka och underlätta det egna arbetet för att hantera och upptäcka stress. Det är bl.a. detta som gjorde att jag började jobba med Jongleringsskolan där stresshantering var det första som jag började utbilda personal i. Detta utvidgades senare till att skapa hållbara organisationer där ett hållbart ledarskap leder till att företagets anställda mår mycket bättre och på så sätt jobbar effektivare, har lägre sjukfrånvaro och kortare och färre sjukskrivningar. Detta gör inte bara situationen för individerna i organisationerna bättre, utan sparar en rejäl hög pengar för företaget som helhet. Som alla vet är det personalkostnaderna som är den högsta utgiften för ett företag med allt vad anställda innebär.

Nu svävade jag iväg rejält från cyklingen, men faktum är att vardagscykling är inte något jag pratar om bara för att jag råkar gilla cykeln som trasportmedel, utan för att cykeln skulle kunna hjälpa på så många nivåer i vårt samhälle, i privatlivet, i arbetslivet, samhällsekonomisk nytta och ur en hälsoaspekt.

Nog pratat om detta. Ta cykeln för att ge kroppen en avslappnade stund på väg till och sedan på väg från jobb.

Cykla lugnt!

Argument för att cykla (eller inte) till jobb. Del IV

Så har man åter suttit på cykeln de 2,5 milen till jobb. Trevlig temperatur runt 7 grader och lite medvind. Kändes bra i benen idag, får se hur det blir på vägen hem då det lär vara motvind.

Funderade lite över den fjärde och sista delen i den heär argumentationsserien över att cykla till jobb. Och bestämde mig ganska snabbt för att detta kanske är den delen som bäst skulle motivera människor att börja använda cykelsadeln i stället för bilstolen. Denna aspekt är hälsan.

Tid, ekonomi och miljö i all ära, men när det väl kommer omkring spelar dessa alltid mindre roll än hur man mår. Mår man inte bra kan inte all överflödig tid, alla stora högar pengar eller en trevlig miljö motiver någon till något. Självklart kan en trevlig miljö förbättra hälsan, likaså lite mer tid eller pengar.

Jag har under många år jobbat med människor som är stressade och behöver få lite lugn i kroppen. Många gånger beror denna stress över saker man inte rår över, saker man inbillar sig att man MÅSTE göra eller helt enkelt så att man inte har tiden till allt det man ska göra (hämta och lämna barn, få in rapporten i tid, ringa sin ensamma moder, klippa gräset o.s.v.). Det har visats i många undersökningar att motion har en otroligt stark inverkan på stress, detta ordineras också av många läkare och psykologer idag. Jag själv har jobbat på ett kognitivt plan, där man lär känna sin kropp och sitt eget tänkande genom utmaningar och för all del rörelse och träning. Detta genom att använda jonglering (Jongleringsskolan). Förutom detta är ju vardagsmotionen otroligt viktig, här kommer ju cyklingen in.

Om man i stället för att sätta sig på en buss eller i en bil tar cykeln får man den motion man behöver för dagen. Stressnivåerna sänks, i stället för att höjas p.g.a. av "galningens omkörning" eller att bussen inte håller tiden. Att röra på sig, som t.ex. att cykla gör att man blir trött i kroppen, vilket får musklerna att slappna av. Det frigörs också väldiga mängder ämnen i kroppen som gör att kroppen klarar av ansträngningen, men sedan kan slappna av. Rent mentalt är motion och cykling till jobb fantastiskt, inte minst p.g.a. tillfredsställelsen man känner efter det man uträttat. Man mår bra, har tränat, sparat en massa pengar, gjort sitt fotsteg i naturen lite mindre och dessutom har man inte förlorat någon tid på det och man kan med gott samvete ta en bit choklad på kvällen.

Ämnet hälsa och motion är hur stort som som helst och jag skulle kunna skriva hela dagen om det, men jag måste ju jobba lite också. Att cyklingen har en positiv inverkan på hälsan råder det inget tvivel om i varje fall.

Ha en bra dag!

Motion och att utmana sig själv är bara nyttigt

Att jag tränar en del har väl kanske inte någon missat. Visst är det drygt ibland och jobbigt att motivera sig. Men det finns ju mer än ett nöje i att träna, det finns även en stor hälsoaspekt på det. Större än vad de flesta verkar tro.

Jag har under längre tid (mer än 10 år nu) hävdat att jonglering är en aktivitet som är mycket mer än gyckel och skoj. Visst är det kul och otroligt stimulerande, men det ligger mycket mer under ytan. Jag har länge hävdat att jonglering sänker stressnivåerna i kroppen och även ger stimulans till hjärnan i form av ökad syretillförsel och effektivare arbete (Jongleringsskolan). Detta har visats i några få studier tidigare, men nu har en grupp i Oxford publicerat fysiologiska bevis för detta i den ansedda tidskriften Nature. De har tittat på hjärnaktiviteten hos personer som lärt sig jonglera under en kortare tid och jämfört det med en kontrollgrupp som inte lärt sig. De såg att aktiviteten i hjärnan ökade, liksom densiteten.

Man har också visat att jonglering har en positiv effekt hos kvinnor som lider av panikångest. I denna studien minskade försökspersonernas symptom signifikant efter sex månaders jonglering.

Detta är otroligt intressant eftersom det är enkelt att lära sig och alla som vill kan göra det. Dessutom kan man jonglera var man än befinner sig.

Nu är det tillbaka till verkligheten.