Buller var det ja. Undrar när politikerna ska vakna ur dvalan.

Hemma från jobb idag med jordens förkylning. MEN, det var kanske att vänta eftersom de flesta andra i min omgivning verkar vara eller har varit förkylda. Idag tittar solen fram för första gången på ett tag i Malmö och temperaturen har krupit ner till -6 grader. En ruskigt fin dag med andra ord. Tur man ska hämta lillan på förskolan så man får ta ut cykeln en liten bit i varje fall.

Tidigare har jag skrivit om buller och påverkan av detta på hälsan. När jag skrev det förra inlägget var kostnaden för bullerinducerade sjukdomar en miljard om året, bara i Skåne. En otroligt svindlande siffra om du fråga mig. Det stället där folk lider mest av buller är i Burlöv. Detta ställe som jag spytt galla över så många gånger för att det är en värdelös ort när det gäller trafik och det är den absolut sämsta sträckan mellan Malmö och Lund (här har man lite att göra om man ska göra en bra cykelbana mellan städerna).

Tydligen har invånarnas klagomål inte riktigt tagits på allvar, men nu har en djupgående och detaljerad studie gjort som visar att invånarna faktiskt har helt rätt i deras klagan. Studien som gjorts av avdelningen för arbets- och miljömedicin på Labmedicin Skåne visar tydligen på att 21% av Burlövsborna utsätts för buller från vägar som är högre än riktvärdena (55dB) och 4% av buller från järnvägen. Mer än hälften av invånarna utsätts för buller mer än en gång om dagen som är över gränsvärdet på 70dB.

Tidigare studier som gjort i Burlöv har inte visat på några förhöjda bullernivåer, men denna studie ska tydligen vara mer detaljerad och därför ge ett mer rättvisande resultat. Om så är fallet låter jag vara osagt tills jag fått se själva studien.
Dock ger detta de klagande Burlövsborna lite underlag och kanske, KANSKE kan politikerna i Burlöv vakna och inse att man måste göra något åt biltrafiken.

Kanske dags för politikerna att börja fundera lite över att premiera cyklingen så att fler börjar cykla?

Framtiden ligger bakom oss, eller?

Igår blev det varken cykel till jobb eller buss. Det var glashalt och stadens invånare gled fram längs husväggarna som Bambis på hal is. Det var dock otroligt kul att se att det var ungefär lika många som vanligt som valde att ta cykeln, något som för t.o.m. mig var lite galet.

Jag har, som läsarna av den här bloggen kanske förstått, en vilja att man ska cykla mer och åka mindre bil (har egentligen inte sagt så mycket om kollektivtrafik). Bilar kostar, förorenar, tar plats och förfular staden. Detta betyder dock inte att jag är naiv och blåögd och tror, eller vill, att alla bilar ska upphöra att existera. Bilen är ett bra transportmedel på längre sträckor, annars hade den förmodligen inte varit så utbredd som den är idag, dock hade jag gärna sett en bil som inte drivs på fossila bränslen. Jag har tidigare skrivit om Karin Svensson Smith som lovordar cyklingen och vill minska biltrafiken, underbart bra. Jag håller många gånger med ”miljöpolitikerna” (avsett politisk tillhörighet), men ibland blir man konfunderad. Enligt Ekot och Miljöaktuellt har Miljöpartiet har gått ut och sagt att man vill lägga ner bilforskningsföretaget Fouriertransform, ett bolag som är en del i regeringens satsning på att utveckla bilindustrin. Miljöpartiet säger att

” De pengarna behövs för att stödja framtidens transportslag, inte satsa på det som hör dåtiden till. Vi vill stödja tåg, spårvagnar, vintersäkra spårfordon. Sådant som behövs om man ska klimatomställa och folk ska ha fungerande och pålitlig kollektivtrafik”

Detta är något som Sofia Arkelsten (m) och Lars Hjälmered har kritiserat och säger att "Miljöpartiet för en politik mot bilar. Vi för en politik emot utsläpp" Men för all del, bilar kan man faktiskt fundera på om de inte tillhör dåtiden, men att ersätta bilar med spårbunden trafik är för mig också lite dåtid. Det är väldigt oflexibelt, om än mer miljövänligt. Jag håller med om att man absolut måste utveckla spårbunden trafik i Sverige enormt mycket, men att stänga ner forskning som kan göra vår bilpark renare, hållbarare och miljövänligare känner jag är lite väl drastiskt eftersom det inte är så att bilarna kommer försvinna över en tioårsperiod eller mer. Min kära fader som jobbade inom oljeindustrin i c:a 30 år hävdade under lång tid att oljeindustrin var en verksamhet som har framtiden bakom sig. Detta håller än idag och kan absolut appliceras på de flesta av våra transportsätt.

Jag är annars ganska radikal i mitt tycke när saker ska förändras, men klimatfrågan och miljöfrågor är ofta så infekterade att man måste vara mer diplomatisk än radikal. Min magkänsla säger mig att detta är ett sådant tillfälle. Speciellt om man tänker och reflekterar över de kommentarer som uppstår när någon i media nämner orden ”sluta kör bil” och ”cykla” i samma mening. Folk är inte där, om än på god väg. Ge folk möjligheten att vilja ändra sig, från att ta bilen till att hoppa på cykeln eller tåget,genom att indirekt inte ge något val. För så brukar det väl fungera?

Väg eller cykelbana 2.0

Temperaturen börjar sakta krypa uppåt och igår kväll var den runt nollan. Började fundera på om jag kanske skulle ta årets första cykeltur till och från jobb, trots snön och isen. I morse beslöt jag mig för att inte göra det utan att ta cykeln till bussen i stället. Det var riktigt svin kallt! Tur man inte tog cykeln de 5 milen fram och tillbaka idag. Hade varit brutalt.

Igår skrev jag lite om kostnaderna för att bygga vägar i Sverige, kontra att bygga cykelbanor. Jag kände att jag bara hade lite lösa grunder att stå på och bestämde mig för att skriva till Vägverket och fråga. Redan idag fick jag ett mail med svar och det stärker min ståndpunkt ytterligare.

För det första beror priset väldigt mycket på hur omständigheterna ser ut där vägen ska byggas.

"Många och långa broar eller tunnlar, stark kupering, dåliga grundläggningsförhållanden och komplicerade omgivningar (tätort) är exempel på faktorer som ökar kostnaderna"

Fair enough, inget konstigt med det. Dock fick jag lite siffror som visar något "slags medelvärde" på kostnaderna och sessa inkluderar allt, d.v.s. själva byggandet av vägen, planering och projektering. För en motorväg (2+2 körfält) är kostnaden c:a 45 mkr/km och för en 2+1-väg utan planskilda trafikplatser är det c:a 20 mkr/km. Jag fick även kostnaderna för byggandet av cykelvägar, 2 mkr/km. Detta betyder att man kan bygga 1 mil cykelväg för samma peng som 1 kilometer 2+1 väg eller 2,5 mil cykelväg för 1 kilometer motorväg. Tar man den sträckan jag cyklar till jobb, mellan Malmö och Lund, blir kostnaderna följande (lite förenklat):

Malmö - Lund ~20km

Motorväg (E22): 20km * 45mkr = 900 mkr

2+1 väg (ungefär som gamla vägen som man cyklar längs):
20km * 20mkr = 400 mkr

Cykelväg (som bitvis finns hjälpligt): 20km * 2mkr = 40mkr

Skulle man t.ex. bygga en cykelväg mellan Malmö och Kristianstad (c:a 10 mil) skulle detta kosta: 100km * 2 mkr = 200 mkr
Alltså kostar en motorväg mellan Malmö och Lund, i snitt, 4,5 gånger så mycket som en cykelväg diagonalt över hela Skåne. Tar man därtill kostnader för sjukvård i form av övervikt och fetma eller andra välfärdssjukdommar och dessutom kostnaden i form av miljöpåverkan så hamnar vi på...

... ja, jag vill faktiskt inte ens tänka på hur många miljarder det handlar om. Hur man som kommunal- eller regionalpolitiker (inte riksdagspolitiker heller för den delen) kan motivera ett ständigt utbyggande av vägnätet för bil och relativt sätt inte lägga något på utbyggnaden av cykelinfrastrukturen är för mig en gåta. Åter igen, en gåta. Tycker nog jag återkommer till denna slutsats. Kanske dags att börja ifrågasätta andra områden i samhället också?

Nåja. Vi har det bra i Sverige och man måste ju ha något att klaga på, för saker var väl bättre förr? Eller blir det bättre inom en överskådlig framtid? Den som lever får se...

Hepp!