Trafiksäkerhetsarbete om cykelbanor och cykelöverfarter

Det är slött med cykelpendlandet nu och därmed skrivandet här. Cykeln står dock inte still, den rullar dagligen i Malmö.

Idag fick jag en länk på Facebook som var väldigt intressant. Det är en av mina vänners bror som genomför ett trafiksäkerhetsarbete och frågorna handlar om hur mycket du med körkort kan gällande cykelbanor och cykelöverfarter. 

Fast jag de senaste två åren dagligen sysslat med cykelfrågor var jag tveksam på vissa ställen. Det kanske visar att jag inte är så bra på det här, men det kanske ännu mer visar hur otydliga regler och trafiklösningar för cykel vi har i detta land.

Gör testet och bedöm själv.

Cykla lugnt!

Mitt i "snökaoset" glider jag förbi med min hoj.

Temometern visar strax under minus 12 grader just nu och det har kommit riktigt mycket snö i Skåneland. Det är en ruskigt fin dag, en sån där dag när det är kal frisk luft och sol, snön gnistrar i solen. Det är så där fint att det nästan gör lite ont i hjärtat när man tittar på det.

Jag är ledig från jobb nu, men skulle igår ändå ta mig dit för en kopp glögg och några papper som skulle skrivas på. Igår skulle jag dessutom ha dottern med mig. Redan tidigt började min dotter propsa på att vi skulle åka ”den gröna bussen”. Jag som verkligen inte gillar åka stadsbuss och ännu mindre när det är snö (eftersom jag vet att Skånetrafiken suger på underhåll när det gäller sina fordon) ville givetvis inte åka buss utan cykla. Jag försökte förklara att det skulle gå mycket fortare och att vi kunde göra något annat kul i stället. Men det är som det är att diskutera med en treåring, fet går helt enkelt inte.

Sagt och gjort, vi åkte buss. Först en tur till Värnhemstorget, byte och vidare mot slutdestinationen på Sege Park. En sträcka som enligt Skånetrafikens hemsida i vanliga fall (utan snö) tar 33 minuter. När jag cyklar samma sträcka tar det c:a 20 – 25 minuter och kanske 10 minuter extra om det är snö. Med bil tar det c:a 20 minuter, beroende på trafiken. Igår väntade vi c:a 15 minuter på den första bussen och när den kom hörde jag att de som redan stod vid hållplatsen hade väntat 45 minuter. Bussen var riktigt full och det var precis vi kom med. Den stackares buss-chauffören som kämpade som ett djur att ens hålla bussen i rullning och inte fastna försökte ursäkta sig så gott han kunde och gjorde i övrigt ett mycket bra jobb. All cred till honom och hans kolleger för att kämpa på med sina sunkiga bussar och passagerare som verkar helt oförstående varför kollektivtrafiken inte går prick efter tidtabellen nu när det kommit c:a 20 cm snö. När vi väl kom fram till Värnhem efter 40 minuter möttes vi av kaos. Vi väntade 15 minuter och gick sedan in i Entré köpcenter för att värma oss lite. När vi kom ut efter 20 minuter stod folk fortfarande och väntade. Då fick jag nog. Jag slängde upp dottern på axlarna och gick de sista 3,5 kilometrarna. Det tog alltså c:a 2,5h att ta sig 6,5 km. Ja, vad säger man. Som tur var kunde min fru hämta oss med bilen lite senare och jag kunde köra hem. Men det gick inte heller så smidigt. Jösses vad långsamt det gick. Det märks verkligen fler tar bilen när det är sånt här väder, och jag klandrar dom inte. Turen tog kanske 40 minuter, i stället för de vanliga 20 minuterna. Senare på kvällen skulle jag iväg och handla lite och tog denna gång cykeln och återigen blev jag så oerhört medveten om cykelns storhet som transportmedel. Det gick snabbt, var säkert (om man jämför t.ex. med bilturen tidigare under dagen) och tog lika lång tid som vanligt.

Typisk cykelbana i Malmö i vinterskrud. Jämför gärna med gatan intill. Det ska dock

tillägnas att det finns andra problem i snöröjningen för cyklister, t.ex. när man

tvingas ut på smågator som inte prioriteras alls.

Att cykeln funkar så bra här i Malmö är ju givetvis för att Malmö prioriterar cyklister och cykelbanor till en ganska stor utsträckning. Denna prioritering märks också på att det fortfarande är väldigt många som cyklar trots all snö. Om cykeln ska vara ett bra alternativ måste man givetvis röja cykelbanorna, vilket inte verkar vara det allra vanligaste i våra städer. Jag tror dock att man hade kunnat slippa mycket av all ”snökaos” om man hade tänkt ett steg längre och prioriterat cykellederna i större utsträckning. Dessutom är kassorna med snöröjningspengar och resurserna i stort sett slut i många kommuner, vilket också skulle kunna bli lite bättre om man hade satsat lite mer på vintercyklism.

Slutsatser, cykla även på vintern, det lönar sig ur alla aspekter.

Cykla lugnt!

Sätta cykeln på vintern? Inte i Malmö i varje fall.

Så har vintern kommit även till Skåne. På onsdags morgon efter det att den fösta snön hade fallit, och lagt sig, höll jag upp min dotter i fönstret så hon kunde se ut. Ögonen tindrade och hon darrade i hela kroppen. ”Pappa, det är snö, då kan vi åka pulka”. En lyckligare människa får man leta efter. Jag känner igen det från när jag själv var liten. Det är något speciellt med den första snön, det blir ljusare, tystare och mysigare; och det finns så mycket kul man kan göra.

Jag tog dottern i ena handen och cykeln i andra och begav mig till förskolan. Efter det var det dags för cykelturen till jobb. Det brukar skrivas löpmeter med klagan över hur dålig snöröjningen är och hur jobbig snön är. Visst, allt blir lite jobbigare och allt går lite långsammare (vilket i och för sig vi behöver), men det är bara att ta. Vi bor i Sverige, det ligger ganska långt norrut och vi har många vintermånader. Gillar man inte det? Nä, då finns det andra ställen i världen, utan årstider och utan variation, bara värme och sommar året runt. För min del skulle det innebära frispel efter ett tag. Jag älskar våra årstider med allt det innebär.

Nog om det och tillbaka till cyklandet. Hur var det då att cykla? Riktigt gött! Som vanligt cyklar man förbi folk som aldrig lär sig att snö är kallt och skrapar bilrutorna utan handskar. Det fryses och huttras om vartannat. Sen står det bilar och bränner pengar på tomgång lite här och var eftersom rutorna immar igen så fort man kommer in i bilen. Sen kommer man till arbetet och så har de j-arna skottat upp en vall framför parkeringsplatsen. Hrmpf…

Då är jag glad att jag cyklar! Är det inte kallt då? Tja, man får väl ta på sig lite kläder. Är det inte halt och farligt? Nä, inte speciellt, visst, halt på vissa ställen, men så länga man inte tvärbromsar eller svänger för kraftigt är det lugnt. Jag har faktiskt aldrig fallit omkull med cykeln när det varit snö, så farligare än vanligt vill jag inte säga, dessutom tar alla det lite lugnare så risken för olyckor minskar ju kraftigt.

Sen bor jag i Malmö, denna stad som faktiskt jobbar på ordentligt för att komma närmare en hållbar stad. Hur är cykelbanorna då? Grymt bra! I Malmö plogar man cykelbanorna, och bilarna för klara sig bäst dom vill tills man kan fixa gatorna. Detta gör att det är grymt smidigt att cykla i Malmö på vintern, den enda gången det är lite jobbigare är när man måste cykla på en gata eller korsa en, eftersom dessa inte alltid är så bra plogade.



Vidare kan man ju tro att det är lugnt att cykla eftersom cykelbanorna nu är tomma. Fel igen. Det är en massa cyklar ute och rullar. Det är riktigt trevligt att se. Visst, det är inte lika många som vanligt, men ändå en rejäl hög människor som insett cykelns storhet som transportmedel.



Så, till jobb kom jag, nästan lika fort som vanligt och hem likaså. Igår var det samma visa och även idag lär det bli så. Det har kommit mer snö, så vi får se om de hunnit får bort det på cykelbanorna. Jag ska försöka hinna med att kontinuerligt uppdatera om läget.

Ge er nu ut i den fina vintern och njut, gärna på cykeln, men ta det försiktigt.

Cykla lugnt!

Supercykelväg hade varit något mellan Malmö och Lund!

Nu blir det inte mycket rörelse alls för min del, det är mest att sitta framför datorn här hemma och skriva på avhandlingen. Ingen löpning, ingen skate, inte mycket cykling. Cykeln får bara komma ut på lunchen, mest för att jag ska komma ut och röra på mig, men ibland också för att handla ngn lunch.

Så här mitt i valrörelsen, med alla floskler och vallöften, saknar jag diskussionerna kring miljön. Det har liksom helt försvunnit och cykel-frågorna lyser nästan helt med sin frånvaro. Som tur är finns det en del som kämpar hårt för att hålla igång det.

Men, så blickar man lite över sundet och återigen gör danskarna det som borde göras här. Man ger sig den på att cyklingen minsann ska bli bättre. Danmark, och i synnerhet Köpenhamn, är redan bland de bästa ställena i världen att cykla i, men nu vill danskarna dubblera cyklingen.

På korta sträckor i Köpenhamn står cyklandet för en marknadsandel på 60%, men mellan 7 och 15 km sjunker detta väldigt mycket. Men, det ska det bli ändring på nu. Nu ska alla större danska städer få så kallade ”supercykelvägar”, 6-filiga cykelvägar. Det ni. Prata om att göra det attraktivt at cykla när det är otroligt lätt och bekvämt att a cykeln. Enligt Köpenhamn kommuns cykelansvarige är det extremt effektivt med cykling ur ett samhällsekonomiskt perspektiv då det tar mindre plats, är bra för miljön och hälsan. Han säger t.o.m. att goda cykelförhållanden är ett måste för att man ska kunna få till en stad som är bra att leva i.

Jag hoppas, återigen, att våra kära politiker kan snegla lite över sundet här nere och lära sig lite. Vi får se vad alla de stora orden från våra svenska politiker betyder och vart det leder.

Klippet här nedan är från SVT - Sydnytt.

Malmö tar ytterligare ett steg mot en riktigt bra cykelstad.

Även om jag många gånger kanske framstår som negativ till vad som görs för cyklister i vår lilla vrå i Skåne, måste jag ändå säga att jag är väldigt glad över att bo i en stad som Malmö. Malmö stad jobbar mycket för att underlätta för och motivera cyklister. Bara de senaste åren har många nya cykelstråk byggts och Malmö fylls varje dag av fler cyklister.

Det senaste i raden av satsningar Malmö gör för cyklister är att namnge alla cykelstråk. Inte de som följer befintliga vägar, utan de som har en annan sträckning. Detta för att man ska kunna hitta rätt med hjälp av en GPS. Som Malmöbo har jag kanske inte otroligt mycket hjälp av detta, dels eftersom jag känner staden ganska väl, men även för att jag inte cyklar med GPS. Dock tycker jag namngivandet av cykelstråken är bra eftersom det dels ger cykelbanorna en högre rang, de klassas lika högt som gator och vägar, dels är det givetvis bra för inkommande människor som bestämmer sig för att se staden från cykeln, faktiskt det enklaste, billigaste och smidigaste sättet.

Tittar man dessutom på nya tekniska lösningar så som The Copenhagen Wheel eller Resejämföraren, så är det kanske bara en tidsfråga innan man oftare får se GPS'er på cyklarna.

I Malmö är man också fast besluten om att ställa om staden mer från att bilen ska vara ett självklart färdmedel till att det ska bli lättare och mer attraktivt att går, cykla eller åka kollektivt. T.ex. gav stadsbyggnadsnämndens ordförande i Malmö, Anders Rubin, budskapet "Tyvärr bilister. Det är bara att ta fram cykeln eller gå" när han pratade om trafiksituationen i Västra hamnen. Han menar att man inte kan bygga vägar och tunnlar under hela staden. Då syftar han på den tunnel som man tidigare planerade bygga under hamninloppet för att få bort en del av den tunga trafik som går ut i hamnen.

Jag brukar ofta snegla på Köpenhamn och Danmark när jag funderar på nya lösningar för cyklister. Mycket för att Danmark är ett av de bäst utvecklade länderna i världen när det kommer till cykelinfrastruktur. Då är det kul att läsa att Köpenhamnsborna även sneglar på Malmö och dessutom gillar vad dom ser. Malmö ligger ganska långt fram och det verkar som om det skulle kunna bli ännu bättre. Man har ett framtidsprojekt där man jobbar med utvecklingen av cykling för Malmöborna (där vissa lösningar kanske är lite bättre än andra) och man ingår dessutom i projektet Öresund som cykelregion (som nu har fått en hemsida).

Malmö har strax över 400km cykelvägar och 30% av allt resande och 40% av pendlandet sker med cykel. Enligt mig är det ganska bra siffror. Absolut finns det väldigt mycket kvar att göra, men jag tror Malmö har viljan att jobba vidare och jag tror absolut att vi kommer få se en bra utveckling när det gäller tillgänglighet, nyttjande och tänkandet kring cykling.

För en hel lista på cykelstråkens nya namn kan man titta in till Sydsvenskan.

Cykla lugnt!

Ogenomtänkt bekämpning av ofog på cykel.

Bloggrannen Cykla i Malmö skriver idag om polisens nya krafttag mot cyklister som kör på trottoarer i Malmö. Det är närpolis Bengt Hersler som uttalat sig i lokaltidningen Vårt Malmö (sidan 11). Bengt Hersler säger, ” fotgängare känner sig väldigt otrygga när cyklister kryssar sig fram mellan dem.”.

Att fotgängare känner sig otrygga när cyklister kommer kryssande på trottoaren har jag full förståelse för. Som cyklist ska man inte cykla på trottoaren, lika lite som man som fotgängare ska strosa runt på cykelbanan. Att börja med att slå hårt mot cyklisterna på trottoarerna är dock helt fel ände att börja. Bengt Hersler säger i sitt uttalande, ”Det kan vara att cyklisterna känner sig tryggare på trottoaren än bland bilarna. ”. VA!?! Kan det verkligen vara så? Kan det verkligen vara så att cyklisterna känner sig otryga bland bilarna? Kan det kanske vara så att cyklisterna inte KAN cykla på vägarna, dit de många gånger är hänvisade, eftersom bilister inte visar särskilt mycket hänsyn mot dem? Bilister tycker många gånger att vägarna är till för bilarna och cyklister ska hålla sig på cykelbanorna.

Att cyklister inte ska cykla på trottoarerna håller jag helt med om. Jag tycker också att cyklister ska bli bättre på att följa de trafikregler som finns. Vidare tycker jag också, som jag skrev i Expressen, att cyklister måste bli lite tuffare och faktiskt ta den plats de behöver och ska få på gatorna. Att bötfälla cyklister som cyklar på trottoarerna är därför helt fel ställe att börja på. Kanske skulle Bengt Hersler, men framför allt våra kommunpolitiker, börja fundera på varför det är så att folk cyklar runt på trottoarerna. Kan det vara så att det inte finns tillräkligt med dugliga cykelbanor eller kanske så att bilister är alldeles för nonchalanta mot cyklister? Cyklister hyllas många gånger i ord för att cykling bidrar till en bättre stadsmiljö genom minskade utsläpp, minskat buller och minskad upptagen yta. I praktiken är det dock ofta precis tvärt om, cyklisterna kommer ofta i kläm. Man kan inte cykla på vägar och gator, det är för farligt efter som ”det är bilarnas plats”, man kan inte heller cykla på trottoarer eftersom detta är fotgängarnas yta. Då måste jag stilla fråga, var är det tänkt att cyklister ska ta vägen när det inte finns cykelbanor?

Att fortsätta bygga ogenomtänkta cykelbanor inne i städerna, som är slingriga, gropiga och fulla med kanter, dessutom kombinera dessa med gångbana är helt upp åt väggarna. Cykeln är ett transportmedel som kan jämställas med bilar och mopeder på vägarna, då ska väl dessa fordon inte samsas med fotgängare om samma yta. När de sedan blir TVINGADE att göra det vill man bli hårdare och bötfälla. Detta är en logik som visar på total okunskap om var problemet i vår trafik ligger när det kommer till cyklister, det genomlyses av det ingrodda tänkande där bilar och fotgängare är de grupper av trafikanter som ”ska” finnas i en stad. Så är det inte längre, cyklisterna har ökat enormt de sista åren och kommer så göra framåt också. Detta är något som inte bara politikerna måste inse, utan tydligen även polisen (som BORDE ha insett det vid detta laget).

Världens sämsta cykelbanor

Jaha. Två inlägg på en dag. Det är inte ofta det händer, men ibland strålar man till.

Jag hittade exempel på ruskigt dåliga cykelbanor på The Guardians cykelblogg. När man tittar på bilderna inser man hur bra cykelbanor man faktiskt cyklar på (allt kan dock förbättras). Undrar om det finns liknande exempel i Sverige. Har ni bilder på liknande cykelbanor i Sverige så får ni gärna skicka dom till mig så ska jag sammanställa det hela. Hade varit otroligt kul, eller kanske skrämmande. Det beror ju helt på hur det ser ut i vårt avlånga land. Om inget annat kanske man skulle kunna använda det till att proppsa på ännu mer för en förbättrad cykelmiljö i Sverige.

Så, ut och ta bilder på tokiga cykelbanor och få gärna era nära och kära att göra detsamma. Bilderna kan skickas med namn och var och när bilden är tagen till joreduff@gmail.com

Cykla lugnt!