Malmö tar ytterligare ett steg mot en riktigt bra cykelstad.

Även om jag många gånger kanske framstår som negativ till vad som görs för cyklister i vår lilla vrå i Skåne, måste jag ändå säga att jag är väldigt glad över att bo i en stad som Malmö. Malmö stad jobbar mycket för att underlätta för och motivera cyklister. Bara de senaste åren har många nya cykelstråk byggts och Malmö fylls varje dag av fler cyklister.

Det senaste i raden av satsningar Malmö gör för cyklister är att namnge alla cykelstråk. Inte de som följer befintliga vägar, utan de som har en annan sträckning. Detta för att man ska kunna hitta rätt med hjälp av en GPS. Som Malmöbo har jag kanske inte otroligt mycket hjälp av detta, dels eftersom jag känner staden ganska väl, men även för att jag inte cyklar med GPS. Dock tycker jag namngivandet av cykelstråken är bra eftersom det dels ger cykelbanorna en högre rang, de klassas lika högt som gator och vägar, dels är det givetvis bra för inkommande människor som bestämmer sig för att se staden från cykeln, faktiskt det enklaste, billigaste och smidigaste sättet.

Tittar man dessutom på nya tekniska lösningar så som The Copenhagen Wheel eller Resejämföraren, så är det kanske bara en tidsfråga innan man oftare får se GPS'er på cyklarna.

I Malmö är man också fast besluten om att ställa om staden mer från att bilen ska vara ett självklart färdmedel till att det ska bli lättare och mer attraktivt att går, cykla eller åka kollektivt. T.ex. gav stadsbyggnadsnämndens ordförande i Malmö, Anders Rubin, budskapet "Tyvärr bilister. Det är bara att ta fram cykeln eller gå" när han pratade om trafiksituationen i Västra hamnen. Han menar att man inte kan bygga vägar och tunnlar under hela staden. Då syftar han på den tunnel som man tidigare planerade bygga under hamninloppet för att få bort en del av den tunga trafik som går ut i hamnen.

Jag brukar ofta snegla på Köpenhamn och Danmark när jag funderar på nya lösningar för cyklister. Mycket för att Danmark är ett av de bäst utvecklade länderna i världen när det kommer till cykelinfrastruktur. Då är det kul att läsa att Köpenhamnsborna även sneglar på Malmö och dessutom gillar vad dom ser. Malmö ligger ganska långt fram och det verkar som om det skulle kunna bli ännu bättre. Man har ett framtidsprojekt där man jobbar med utvecklingen av cykling för Malmöborna (där vissa lösningar kanske är lite bättre än andra) och man ingår dessutom i projektet Öresund som cykelregion (som nu har fått en hemsida).

Malmö har strax över 400km cykelvägar och 30% av allt resande och 40% av pendlandet sker med cykel. Enligt mig är det ganska bra siffror. Absolut finns det väldigt mycket kvar att göra, men jag tror Malmö har viljan att jobba vidare och jag tror absolut att vi kommer få se en bra utveckling när det gäller tillgänglighet, nyttjande och tänkandet kring cykling.

För en hel lista på cykelstråkens nya namn kan man titta in till Sydsvenskan.

Cykla lugnt!

Motivation till att få igång vardagsmotionen

Nu märks det att våren verkligen har kommit till Skåne. På väg mot jobb igår mötte jag fler cyklister än vad jag annars gör under en vecka. Jag tror bestämt att det kommer bli trångt på cykelbanorna en bra tid framöver. Men det är väl bra? Det innebär ju att folk cyklar i stället för att ta bilen. Absolut! Dessutom kommer det finnas ett större incitament att bygga ut fler cykelbanor och göra dom bättre.

En annan trevlig utveckling är att de billiga cyklarna oftare stannar kvar i affärerna och folk väljer att köpa dyrare cyklar. Detta betyder att människor får bättre, mer hållbara cyklar som är lättare och trevligare att cykla på. Det innebär också att folk känner att det är värt att laga cykeln när den går sönder i stället för att köpa en ny. Alltså, ett litet steg på väg från konsumenthysterin med sin slit-och-släng mentaliteten.

Jag hör fortfarande många som säger att de inte kommer igång med träningen och motionen i sina liv. Det finns inte tid till det helt enkelt. En kommentar som jag ofta får är ”hur hinner du med allt och var får du energin ifrån? Tja, vad svarar men på det? Prova själv att lösa ekvationen där man lägger in cyklingen till jobb, med allt vad det innebär (motion, träning, frisk luft), och tiden jag får över och energin jag vinner. Jag låter er fundera lite på det.

Men, för att spinna vidare på denna tanke och fråga ska jag försöka diskutera och reflektera över ett par punkter som kanske kan hjälp någon att komma igång. Punkterna och tankarna kommer utgå från min egen erfarenhet av fysisk träning och den mentala träning jag fått genom många års sportskytte under mina yngre år. Fokus kommer att ligga på individen, men även ta in aspekter som utveckling till ett mer hållbart levande ur miljö- och hälsoperspektiv. Punkterna jag tänkte avhandla i ett par inlägg framöver är

- Motivation
- Målsättning
- Tid

Jag vet inte vart detta leder, det får tiden utvisa. Jag hoppas också att det kommer generera en del förslag och tankar från mina läsare. Nu ska jag tillbaka till tänkandet. Kanske skulle ta med mig tankarna ut i vårsolen idag? Det får nog blir en promenad på lunchen.

Cykla lugnt!

Trevligt samtal om stadens hållbara utveckling. Cyklingen är het.

Cykeln formligen skriker efter att få rulla till jobb nu. Eller är det kanske jag som känner att jag vill komma igång med cykelpendlandet igen efter att ha fått trängas med miljoner buss- och bilpendlare på vägen till jobb? Kanske en kombination. Igår trotsade jag i varje fall snön och isen och tog en löptur i parken. Halt och lite jobbigare än vanligt, men också lite utmaning och äventyr i vardagen.

Satt härom dagen och samtalade med min syster. Hon är snart färdig byggingenjör och vi spånade om exjobb för henne. Hon är väldigt inne på "gröna väggar och tak". Känns bra eftersom det verkar vara något dom pratar mycket om under utbildningen. Kanske finns det ett hopp om en mer hållbar stadsbild i framtidens arkitekter och ingenjörer.

Dom hade funderat en del på att undersöka hur man kunde göra stadsplaneringen lite smartare och gå mot en bättre hållbarhet. Utnyttja döda ytor, samanvändning (t.ex. mellan cykel och bil) av ytor, återvinning, dagvatten o.s.v. Som ekolog och förespråkare för cykelpendling var det helt underbart att höra hur de kommande byggingenjörerna tänker och bildas. Det verkar vara mycket inriktning på det gröna.

Jag fick också veta att det finns ett institut i Malmö som heter Institutet för hållbar stadsutveckling, ISU. ISU är ett samarbete mellan Malmö stad och Malmö högskola, som "syftar till att främja hållbar stadsutvecklingen i Malmö och att bidra till forskningen och utbildningen inom kunskapsfältet på Malmö högskola". ISU's mål är enligt deras hemsida:

• arbeta med hållbarhetsanalyser av större utbyggnadsområden, omvandlingsområden och större strategiska projekt
• utveckla hållbara lösningar för tematiska områden som till exempel trafik, integration, byggande och grönstruktur
• underlätta högskolans utveckling av praktiknära forskning om hållbar stadsutveckling
• samla, utveckla, förmedla och utbyta kunskaper och erfarenheter inom Institutets intressekrets
• utveckla nya samverkansformer mellan Malmö högskola, Malmö stad och andra aktörer

Detta i kombination med att Malmö kommun faktiskt har jobbat ganska bra de senaste åren på att ta fram bra lösningar för att främja cyklandet och minska de "löjliga" bilresorna i Malmö och ersätta dessa med cykelturer i stället.

I mina öron låter detta väldigt bra. Ska bli kul att titta lite närmare på detta institut och se vad de gör för utvecklingen i regionen. Framför allt ska det bli intressant att se vad som händer med infrastrukturen, speciellt för cyklister, i Malmö-regionen de kommande åren.