Ny cykelbro i Malmö

Fortfarande alldeles för mycket snö och för många minusgrader för att cykla till jobb. Bara tanken på att dra in minusgradig luft i lungorna under två timmar per dag gör att man får lunginflammation. Dock blev det en cykeltur genom hela Malmö igår kväll. Cykelbanorna är hyfsade, men sträckorna dit cyklarna är hänvisade till gatorna är under all kritik. Lite snöröjning där hade inte skadat.

Sydsvenskan skriver idag om Malmös planer på att riva Kaptensbron, ett av de ställen där det passerar flest cyklar per dag. Man planerar att riva bron efter årets Malmöfestival och därefter bygga två nya; en för cyklister och en för fotgängare. Detta är verkligen som musik för en cyklists öron. Otroligt bra initiativ.

Anledningen till att man ska bygga om bron är att den gamla håller på att vittra sönder, detta p.g.a. salt och luftföroreningar. Miljöpåverkan av dessa två saker är något som man i Malmö är smärtsamt medveten om och som man jobbar med för att komma runt. Något som skulle vara intressant att veta är om Malmö kommun även kommer göra något för att denna söndervittring inte också ska drabba de nya broarna, så som att försöka minska biltrafiken på Drottninggatan (en av de mer trafikerade i centrum) och även sluta med vägsalt och i stället förbättra snöröjning och använda t.ex. gruskross eller andra haltbekämpningsmetoder.

Nåväl. En ny cykelbro i Malmö är absolut en trevlig nyhet. Från September i år kommer cyklisterna känna av ombyggnaden då cykelleden kommer att ledas om. Hur denna nya ledning kommer vara är inte helt klart idag.

Cykla lugnt!

Trevligt samtal om stadens hållbara utveckling. Cyklingen är het.

Cykeln formligen skriker efter att få rulla till jobb nu. Eller är det kanske jag som känner att jag vill komma igång med cykelpendlandet igen efter att ha fått trängas med miljoner buss- och bilpendlare på vägen till jobb? Kanske en kombination. Igår trotsade jag i varje fall snön och isen och tog en löptur i parken. Halt och lite jobbigare än vanligt, men också lite utmaning och äventyr i vardagen.

Satt härom dagen och samtalade med min syster. Hon är snart färdig byggingenjör och vi spånade om exjobb för henne. Hon är väldigt inne på "gröna väggar och tak". Känns bra eftersom det verkar vara något dom pratar mycket om under utbildningen. Kanske finns det ett hopp om en mer hållbar stadsbild i framtidens arkitekter och ingenjörer.

Dom hade funderat en del på att undersöka hur man kunde göra stadsplaneringen lite smartare och gå mot en bättre hållbarhet. Utnyttja döda ytor, samanvändning (t.ex. mellan cykel och bil) av ytor, återvinning, dagvatten o.s.v. Som ekolog och förespråkare för cykelpendling var det helt underbart att höra hur de kommande byggingenjörerna tänker och bildas. Det verkar vara mycket inriktning på det gröna.

Jag fick också veta att det finns ett institut i Malmö som heter Institutet för hållbar stadsutveckling, ISU. ISU är ett samarbete mellan Malmö stad och Malmö högskola, som "syftar till att främja hållbar stadsutvecklingen i Malmö och att bidra till forskningen och utbildningen inom kunskapsfältet på Malmö högskola". ISU's mål är enligt deras hemsida:

• arbeta med hållbarhetsanalyser av större utbyggnadsområden, omvandlingsområden och större strategiska projekt
• utveckla hållbara lösningar för tematiska områden som till exempel trafik, integration, byggande och grönstruktur
• underlätta högskolans utveckling av praktiknära forskning om hållbar stadsutveckling
• samla, utveckla, förmedla och utbyta kunskaper och erfarenheter inom Institutets intressekrets
• utveckla nya samverkansformer mellan Malmö högskola, Malmö stad och andra aktörer

Detta i kombination med att Malmö kommun faktiskt har jobbat ganska bra de senaste åren på att ta fram bra lösningar för att främja cyklandet och minska de "löjliga" bilresorna i Malmö och ersätta dessa med cykelturer i stället.

I mina öron låter detta väldigt bra. Ska bli kul att titta lite närmare på detta institut och se vad de gör för utvecklingen i regionen. Framför allt ska det bli intressant att se vad som händer med infrastrukturen, speciellt för cyklister, i Malmö-regionen de kommande åren.

10 cm nysnö var inget problem för en cyklist

I går kväll snöade det ordentligt i Malmö. Det i kombination med den Skånska blåsten gjorde att även vi i den yttersta södern nu har ett rejält snötäcke. I morse hade jag lite ärende ner i stan och kände att det kanske vara läge att göra ett litet statement, mest för mig själv, och ta cykeln. Sagt och gjort, fram med cykeln och på med hjälmen.

Döm av min förvåning, men det funkade utmärkt att cykla i Malmö trots all snö. Vägar och gator var katastrof. Dom gick inte att cykla på, men cykelbanor och trottoarer var i princip snöfria. Bra jobb av snöröjarna, som för övrigt verkar får för lite beröm för det jobb dom gör.

Jag tror att en anledningen till varför cykelbanor och trottoarer var i så bra skick är för att bostadsbolagen och borättsföreningarna tar sitt ansvar och röjer ordentligt runt sina hus. Här har inte kommunen sitt finger med i spelet i direkt mening. Min första tanke när jag var på väg hem och bestämde mig för att skriva lite här var att jag skulle ge Malmö kommun beröm för deras insats. Men, ju mer jag funderar på det, desto mer övertygad är jag att det inte är kommunen som gör detta jobb.

Två saker talar mot kommunen i detta fallet. För det första det usla skick gator och väg är i. Det är inte ens plogat på gatorna. De gator man kunde cykla på var de där bilar och cyklar kört och bildat spår i snön. Den andra saken är det kommunala bostadsbolaget MKB. Sämre snöröjning får man verkligen leta efter. MKB går ut med att dom inte saltar, utan enbart använder sand vid haltbekämpning. Detta tycker jag i och för sig är bra, då jag inte är någon jätteanhängare av vägsalt. Det MKB dock inte verkar förstå är att det hjälper inte att bara sprida ut sand utan att röja snö. Utanför MKB's hus är det tjockt med snö som är ganska löst packat och ovanpå det ligger lite sand. Det funkar inte riktigt bra. Sätter man foten på det sjunker man ner och gruset försvinner. Halkbekämpning, nja, inte direkt. Dåligt, dåligt, skärpning, skärpning.

Nu är det tillbaka till familjen och helgen!

Hepp!

Lite promotion kan man kosta på sig...

Cyklade genom Malmö igår. -4 grader och härlig vind som bara Skåne kan ha; xvinkallt var det rent ut sagt. Men, målet var ett möte med goda vänner och cykelbanorna är bra röjda och ligger torra, så det gick fint att rulla på två hjul. Igår ville jag faktiskt ta bilen, men som tur är blev det cykeln istället, bra för samvetet, miljön och plånboken. Känns bra!

Idag tänkte jag göra lite reklam. För något multinationellt företag som man ser reklam av på TV. Givetvis inte. Reklamen är för en organisation som gör ett otroligt bra jobb och som behöver all uppmärksamhet dom kan få; Naturskyddsföreningen.

Naturskyddsföreningen gör ett bra arbete på det hela taget och har en stark drivkraft och påverkan på våra politiker, men även på befolkningen som stort.

Naturskyddsföreningen har tagit fram en guide som gör dig och mig lite grönare. Grönare som i lite mer smarta när vi köper fisk, väljer glödlampor, kör bil o.s.v. Eftersom Naturskyddsföreningen verkar hänga med bra i tiden har de nu också gjort en en applikation till iPhone där man har den gröna guiden med sig vart man går, t.ex. till fiskdisken i affären eller när man är på stan och vill hitta en grön klädaffär. De skriver också på sin sida att:

"Har du ingen iPhone? Ta det lugnt, inom kort kommer våra konsumenttips också för övriga mobiler."

Naturskyddsföreningen har också gjort en liten animerad film som ligger på youtube, som tar upp lite saker om och kring vår miljö (och nä, miljö är inte bara koldioxid och klimatförändring). Filmen är väldigt trevlig och bäst av allt, är att berättarrösten tillhör alls vår Hasse Alfredsson. Kolla på den, kort, koncis och väldigt bra.




Nu, tillbaka till forskningen!

Hepp.

Svensk cykling utser årets politikerpris

Fortfarande för mycket snö och slask för att cykla till jobb. Börjar bli tråkigt nu, men framför allt börjar det rycka i benen. Men idag var det kanske lika bra. Blev helt slut i benen bara av att cykla till bussen.

Idag utser Svensk cykling årets politikerpris. Detta pris går till den politiker som på bästa sätt lyft fram cyklingens positiva effekter. Prisutdelningen sker på Mynttorget 2 i Stockholm klockan 16.00, för de som finns i den staden och vill titta.

Idag blir det ett väldigt kort inlägg, men så får det vara. Tillbaka till verkligheten, eller är det cyberrymden som är den "riktiga" verkligheten nu?

Hepp!



*Redigerat 13:20*

Eftersom det redan nu har avslöjats (av både GP och av Svensk cykling) att det är en ledande politiker i Göteborg, nämligen Anneli Hulthén som får priset kan jag ju skriva det här också. Mer om anledningen kan läsas i artikeln i GP.

AVATAR

Igår fick jag äntligen fram cykeln och tog mig genom Malmös snötäckta gator för att se film. Det var otroligt skönt, men lite småhalt på sina ställen. Tunna däck och snö/slask/is är ingen bra kombination, men skam den som ger sig. Det hela ger ju bara en extra dimension och lite äventyr i vardagen.

Filmen som sågs var AVATAR 3D. Hade dragit ner mina egna förväntningar ganska mycket eftersom filmen är otroligt mycket sett och kritikerrosad. Jag blev inte besviken. Otroligt bra film. Fantastiska miljöer och bra handling. Att filmen sen hade ett ganska politiskt budskap under ytan gjorde väl saken inte sämre. Det mest klara budskapet och parallellen till "vår värld" var väl uttrycket "We have to fight terror with terror". Jösses, var det Rumsfeld som skrivit den manusraden eller?

AVATAR är den första filmen på länge som faktiskt också gjorde mig lite ledsen och uppgiven. Jag har sett det skrivas att AVATAR är starkt anti-imperialistisk och jag har även hört många som dragit paralleller med Mellan östern krigen. Absolut. Jag kan läsa in detta i filmen. Det finns egentligen inget att invända mot det. Min egna personliga tolkning, det jag såg visas på filmduken, var människans oförmåga att lära sig av historien; människans oförmåga att leva i harmoni med sin omgivning, må vara andra människor, djur eller natur. Man ser dagligen hur vi mer och mer utarmar vår natur genom att skövla skogar, skjuta och förvisa djur och utrota växter. Man ser varje dag hur människor kommer länge och länge ifrån varandra och närmre sin egen lilla girighet som bara växer i takt med ignoransen för omgivningen.

Nä, man ska kanske inte ge upp och se det negativt. Det är väl bara att kämpa på, ta nya tag och försöka vända trenden så gott man kan.

AVATAR är en fantastiskt bra film och jag är glad att det är så många som sett den och jag hoppas att fler kommer att göra det. Jag hoppas också att de flesta av världens ledare någon gång ser filmen.

Nu blir det mer forskning i min population för att se om vi kan förstå inavelsproblematiken lite bättre.

Hepp!

Nyktert och lugnt av Kjöller

Snön börjar försvinna på gatorna i Malmö och Lund nu. Kanske det är så att temperaturen kryper över nollan eller i varje fall stannar strax under. Kanske det blir årets första cykeltur till jobb måndag eller tisdag nästa vecka. Ja, det återstår väl att se. Det blev i varje fall avlämning på dagis med cykel idag till dotterns otroliga glädje. Att få ha cykelhjälm är tydligen något av det roligaste som finns!

Idag skriver Hanne Kjöller en mycket nykter och bra lite artikel om vargjakten på DN Opinion. Hon menar på att anarki inte är demokrati i den bemärkelsen att regeringen inte ska ta beslut utifrån en liten grupps åsikter. I fallet med vargen tycker hon att det är märkligt att man beslutat att det bara ska finnas c:a 200 vargar i Sverige eftersom det finns risk att folk i vargområdena börjar skjuta varg trots att det är mot lagen. Detta är att lägga sig platt för anarkister menar Hanne.

Resonemanget hon för för att kunna rättfärdiga sitt uttalande är både lite roande och enligt mig ganska bra. Varför ska folk i vargområdena bestämma hur mycket varg vi ska ha. Det är lika vettigt som att fiskarna ska bestämma fiskekvoter eller våra företag ska bestämma utsläppsgränser. Nä. Så fungerar ju faktiskt inte en demokrati, oavsett vad folk tror. Vi har en representationsdemokrati i Sverige, vilket betyder att vi väljer en regering som företräder våra åsikter. Att det sedan inte finns ett partival för varje vilja kan jag hålla med om, men det är så det ser ut och vill man ändra på det får man väl ge sig in i politiken.

Det enda jag inte riktigt håller med om i Hannes för övrigt sunda artikel är när hon säger att "Åtskilliga vargforskare, riksdagsledamöter och statsråd anser att det inte kan få finnas mer än cirka 200 vargar i Sverige, för...". Detta stämmer inte riktigt. Flera forskare har gått ut och sagt att 200 individer är alldeles för få för att det ska gynna vargstammen, däribland jag själv, professor Erik Svensson (Lunds Universitet) och Hans Ellegren (Uppsala universitet). Att det är ett politiskt spel är helt klart och man kanske inte alltid kan lyssna på oss forskare till 100% (jag önskar i och för sig att dom lyssnade LITE mer ibland).

Vargdebatten fortsätter, fömodligen lika infekterad som innan, men ibland ser man guldkorn, som Hannes artikel. Tack för det.