fredag 28 januari 2011

Postens "livscykel", motiv för energieffektivitet

Idag är det en riktigt fin morgon i Malmö. Det är klar himmel, helt vindstilla och c:a 5 grader kallt. Turen på cykeln med dottern där bak var riktigt härlig och det verkade lillan också tycka. Det pratades om månen, stjärnor som varit uppe hela natten och flaggor som inte vaknat (eftersom de inte flyger). Till skillnad från igår, när jag inte lämnade på förskolan, har jag nu vaknat till liv och känner mig riktigt effektiv. Igår steg jag upp, käkade lite, kokade kaffe och började jobb, vilket gjorde att jag var seg hela dagen. Hur var det nu det gamla uttrycket var? ”En cykeltur om dagen är bra för magen.”

Genom blogg-grannen Köpstoppsbloggen hittar jag en riktigt rolig sak. Posten kommer med en ny frimärksserie. Det är en serie som gjorts utifrån förslag som kommit in till Posten. Är jag då frimärkssamlare kan man undra? Nä, så är det inte, men motiven på frimärkena är cyklar! Tydligen är cyklar ett väldigt populärt förslag och många vill se något som är miljövänligt och hälsosamt på frimärkena.

Posten har också verkligen förstått det fina med en cykel. Läser man i deras Bulletin så lyfter de fram flera fördelar med cykeln, fördelar som jag till 100% hakar på och ofta skriver om här. De saker Posten tar upp är att cykeln är ett utmärkt transportmedel som kan anpassas till alla och dessutom ger bra motion som stärker hälsan. På kortare resor är cykeln miljövänlig till skillnad från t.ex. bilen. Dessutom är cykeln oftast mycket mer praktisk i städerna eftersom den är snabbare, i princip bullerfri, släpper inte ut några avgaser och tar mycket mindre plats, både under körning och vid parkering. Dessutom, är cykeln otroligt energieffektiv, faktiskt det mest energieffektiva transportmedlet. Den mängd energi som finns i en liter bensin (säg att det räcker till 10-15 km) kommer en cyklist 550km (!) på. Jag visste att cykeln är energieffektiv, men SÅ effektiv visste jag inte. Cykeln blir bara bättre och bättre i mina ögon, härligt!

Barbro Sjöberg som är projektledare och har styrt över en mängd frimärksutgåvor berättar att projektet har haft namnet ”livscykeln” under arbetet och att de ville visa ”vanliga” cyklar. Serien börjar med en trehjuling som barn använder och slutar med en trehjuling för vuxna, ”livscykel” helt enkelt. Genialt! Förutom cyklar, finns det också en sak på varje frimärke som visar en pinal från en cykel, som t.ex. ett kedjeskydd eller en cykelpump.

Riktigt kul ide Posten och riktigt fina frimärken. Kanske skulle man skaffa ett gäng? Vill ni läsa mer titta i Postens Bulletin och läs på Köpstoppsbloggen.

Cykla lugnt!

torsdag 27 januari 2011

Buller var det ja. Undrar när politikerna ska vakna ur dvalan.

Hemma från jobb idag med jordens förkylning. MEN, det var kanske att vänta eftersom de flesta andra i min omgivning verkar vara eller har varit förkylda. Idag tittar solen fram för första gången på ett tag i Malmö och temperaturen har krupit ner till -6 grader. En ruskigt fin dag med andra ord. Tur man ska hämta lillan på förskolan så man får ta ut cykeln en liten bit i varje fall.

Tidigare har jag skrivit om buller och påverkan av detta på hälsan. När jag skrev det förra inlägget var kostnaden för bullerinducerade sjukdomar en miljard om året, bara i Skåne. En otroligt svindlande siffra om du fråga mig. Det stället där folk lider mest av buller är i Burlöv. Detta ställe som jag spytt galla över så många gånger för att det är en värdelös ort när det gäller trafik och det är den absolut sämsta sträckan mellan Malmö och Lund (här har man lite att göra om man ska göra en bra cykelbana mellan städerna).

Tydligen har invånarnas klagomål inte riktigt tagits på allvar, men nu har en djupgående och detaljerad studie gjort som visar att invånarna faktiskt har helt rätt i deras klagan. Studien som gjorts av avdelningen för arbets- och miljömedicin på Labmedicin Skåne visar tydligen på att 21% av Burlövsborna utsätts för buller från vägar som är högre än riktvärdena (55dB) och 4% av buller från järnvägen. Mer än hälften av invånarna utsätts för buller mer än en gång om dagen som är över gränsvärdet på 70dB.

Tidigare studier som gjort i Burlöv har inte visat på några förhöjda bullernivåer, men denna studie ska tydligen vara mer detaljerad och därför ge ett mer rättvisande resultat. Om så är fallet låter jag vara osagt tills jag fått se själva studien.
Dock ger detta de klagande Burlövsborna lite underlag och kanske, KANSKE kan politikerna i Burlöv vakna och inse att man måste göra något åt biltrafiken.

Kanske dags för politikerna att börja fundera lite över att premiera cyklingen så att fler börjar cykla?

måndag 24 januari 2011

Årets andra tur och lite tankar kring en cykelväg.

Idag var det så dags att ta cykeln mellan Malmö och Lund igen. I morse var det precis en sån dag då jag brukar tveka att ta cykeln till Lund, en sån dag då jag nära nog faller dit och tar bussen i stället. Det var runt 0 grader, grått, dimma, sjukt fuktigt och blåsigt, ja, en typisk svinkall och tråkig vinterdag i Skåne. Dessutom sa kroppen ta det lugnt, jag håller på att bli förkyld. Dock tog jag cykeln ändå och efter några hundra meter när jag fått upp värmen kändes det riktigt bra. Frisk luft, man får röra lite på benen och allt blir liksom lite tystare när det är dimmigt.

Även om jag kände en förkylning kunde jag väl cykla? Som blogg-grannen säger, bara lite. En av anledningarna till att jag inte lyssnade helt på kroppen är en filosofi jag haft sedan unga år. När man känner en liten förkylning i kroppen, den har inte brutit ut, men man känner att där är något, ja, då är det bara att dra på löparskorna, eller som nu för tiden, ta fram cykeln. Tar man en lättare joggingtur eller tar en lugn tur på cykeln (t.ex. till jobb) för kroppen jobba lite och antingen försvinner förkylningen eller så bryter den ut och är över på några dagar. Det har funkat för mig de senaste 20 åren, så jag kommer fortsätta med det. Det finns dock ett stort NONO, halsont. Känner man det minsta lilla i halsen är det total vila och stillhet som gäller.

På jobb kände jag mig otroligt frisk och pigg som vanligt när man cyklat de 2,5 milen från dörr till dörr, men nu ikväll sitter jag här med min tekopp och känner hur förkylningen sköljer över mig. Precis som jag förväntade mig.

På vägen mot Lund idag kunde jag inte låta bli att tänka på möjligheterna det skulle innebära att få en cykelväg (eller cykel-highway) mellan Malmö och Lund. Mellan stadskärnorna idag tar det c:a 30 – 40 minuter att cykla och då är det på en väldigt dåligt planerad cykelväg. Tänk vad fort det gått om man hade byggt en spikrak cykelbana som är bred, har bra beläggning och dessutom vindskydd på sidorna. Det hade varit helt fantastiskt och gjort att argumenten för vilket annat fordonslag som helst hade slagits i bitar jämfört med cykelns storhet. Dessutom har man ju sett i t.ex. London att cykelvägar som dessa highways innebär att andelen cyklister ökar markant, i Londons fall med 70%!!!



Tittar jag på statistiken för vilka sökord som leder in till denna bloggen från sökmotorerna så är det i särklass ”Malmö Lund cykel” eller ”Malmö Lund cykelväg”. Jag gissar att vi hade sett en otroligt stor ökning av andelen pendlare på cykel mellan Malmö och Lund om en sådan cykelväg hade byggts.

Ja, vi hoppas att något sådant kan komma till stånd inom en inte allt för avlägsen framtid. Du som läser detta och inte pendlar med cykel mellan Malmö och Lund, utan gör det med bil eller buss, skulle du kunna tänka dig börja cykla om en cykel-highway byggdes? Om inte, vad skulle krävas för att du skulle börja? Och för er som redan cyklar sträckan, vad skulle man tänka på om man byggde en sådan väg?

Cykla lugnt!

söndag 23 januari 2011

Ny cykelparkering i Malmö med plats för 2000 cyklar

Ett helginlägg är inte det vanligaste på denna bloggen, men idag känns det berättigat. Det ser ut att kunna bli en fin söndag i Malmö idag. Idag hoppas jag att få tid över för att fixa cykeln lite. För att använda den så mycket som jag gör tar jag inte hand om den som den förtjänar. Vintern har gått hårt åt den och den ser riktigt bedrövlig ut. Det blir till att tvätta av den lite, justera växlarna, lite olja på rörliga delar och spänna bromsvajrar. Finns det ytterligare tid idag ska jag sticka iväg och titta lite efter en cykelkärra. Hade varit praktiskt när jag lämnar och hämtar på förskolan och även för att storhandla och slippa ta bilen.

I december 2010 öppnade Citytunneln i Malmö för trafik. Detta innebar att Malmö fick något om kan liknas vid en tunnelbana, men just nu är det väl egentligen bara en järnväg som går under jord, under Malmö. Det är en ganska spännande tanke i sig och det som enligt mig är en av de mest imponerande sakerna med Citytunneln, är att allt skedde i tid. Det var t.o.m. så att bygget var lite före planeringen vid något tillfälle, inte något som tillhör vanligheterna idag. En av stationerna är Triangeln som har två uppgångar, en uppgång som kallas norra och en som kallas södra. Det har varit ganska mycket prat om att det ska byggas ett stort cykelgarage vid en av uppgångarna och ska jag vara ärlig måste jag säga att jag inte följt den diskussionen särskilt väl eftersom det ofta är ganska mycket snack och planer kring cykling som sedan sällan blir av. Jag har nog tagit för givet att det kommer sluta i ett gäng cykelställ som slängs ut där de är som minst i vägen för bilarna.

Jag måste dock ändra min uppfattning radikalt nu och verkligen börja tro på att det finns en genuin vilja hos politikerna i Malmö att föra fram cykeln. I fredags eftermiddag fick jag från Karolina Skog, kommunalråd i Malmö, skickat till mig lite info angående cykelparkeringen som faktiskt ska byggas vid södra uppgången. I förslaget kan man läsa att det finns c:a 35000 invånare inom 1 km som har tillgång till denna uppgång och väldigt många fler som har tillgång till den på cykelavstånd. Man beräknar att c:a 37000 på- och avstigande resenärer kommer att använda sig av stationen när Citytunneln har varit igång några år. Detta berättigar mer än väl en fungerande cykelparkering vid stationen, om inget annat eftersom den ligger mitt i centrala Malmö. Dessutom vet vi ju alla att inne i de centrala delarna i en stad FINNS det verkligen inget annat transportmedel att argumentera för än just cykeln. Cykelparkeringen ska vara i markplan och i förslaget ingår följande för en cykelparkering; plats för 2000 cyklar, café/kiosk, offentliga toaletter och loka med cykelservice. Tre fjärdedelar av ställen ska vara tvåvåningsställ under ett transparent tak och resten ”vanliga” ställ utan tak. Tittar man på ritningarna finns det en tanke bakom detta som ger god insyn och bra med ljus i hela anläggningen. Vidare kommer det finnas plats för specialcyklar som t.ex. lådcyklar, cykelkärror och tandemcyklar. Det planeras också luftpump, förvaring och verktyg.

Jag måste säga att cykelparkeringen känns väldigt genomtänkt och faktiskt har man utgått från cyklisterna i detta fall, sen får vi ju se om det verkligen blir så bra när man väl sätter det i verket. Det finns ju alltid saker man tummar på till slut, men jag har en känsla av att detta kommer bli riktigt bra.

Beslutet om parkeringen ska tas i början på nästa vecka så än finns det ju lite vi kan säga till om. Kanske inte några större förändringar, men små detaljer som vi cyklister funderar över och känner är viktiga. Själv hade jag ju gärna sett ett nytt landmärke i form av ett mini-Turning Torso. Dels för att det skulle sätta Malmö på kartan ytterligare, dels för att det är j-gt häftigt, men framförallt för att det inte tar så stor plats. Ytan den planerade cykelparkeringen tar är ju ganska stor och skulle kunna minskas ganska mycket, speciellt eftersom man idag pratar mycket om att förtäta staden.

Nåja, jag tycker Malmö är på rätt väg än så länge. Nu vill jag veta vad du tycker! Vad skulle du vilja se i anslutning till cykelparkeringen? Vad ska de tänka på när dom bygger det hela? Tips, råd, tankar, frågor, reflektioner välkomnas!

Ha en bra dag och cykla lugnt!

fredag 21 januari 2011

En rejäl cykelväg mellan Malmö och Lund

Idag är det riktigt grått och trist i Malmö. Jag jobbar hemma, så cykeln står och vilar idag. Den enda turen på cykeln (hittills) var och lämna lillan på förskolan. Lite måste man ju röra på sig innan man segar ihop framför datorn och börjar beta av dagens arbetsschema.

Här om dagen utsåg ju Svensk Cykling den politiker som gjort mest för cyklingen under 2010. Inte helt otippat fick Karin Svensson Smith priset. Som man har sett i media och som jag har skrivit här tidigare, vill Karin tillsammans med Karolina Skoog bygga en ”cykelhighway” mellan Malmö och Lund.

Om vi börjar med ordet highway, så är jag inte så förtjust i det. Inte för att det är på engelska, utan för att det översatt betyder motorväg eller landsväg och oftast förknippas med motorfordon. Kanske supercykelväg är bättre? Jag vet inte. Någon som har något bra förslag?

Nåja, namnet är kanske inte så viktigt. Att cyklingen behöver mer tanke och beaktande i Sverige är jag övertygad om. Det finns så mycket att vinna på att få fler att cykla. Det gäller inte minst ur ett miljöperspektiv, men även ur ett hälso- och ekonomiskt perspektiv. Kort och gott, för att vi ska kunna ställa om till ett hållbart samhälle måste Sverige dra upp huvudet ur sanden och inse att vi måste komma vidare och inte stå kvar på samma punkt, vilket vi gör idag. Det gäller att vidga vyerna och börja se helheterna. Vi har för länge sedan passerat Peak Oil och cyklingen blir en livsstil för fler och fler, men ändå är det ofta motvind för cyklister. Varför har inte cyklister samma rättigheter som bilister i trafiken? Och varför finns inte förmånscyklar när det finns förmånsbilar? Är det för att Sverige står med huvudet i sanden och inte vill se nya lösningar. Plötsligt kommer det nog bli lite kallt om rumpan när vi står där med byxorna nere och inser att vi kanske skulle gjort något när chansen fortfarande fanns?

Nu åter till cykelbanan mellan Malmö och Lund. Det är många som nyttjar denna sträcka. Det är en helt ok cykelväg, inte på långa vägar bra, men det är en cykelväg. Den är inte anpassad för att cykelpendlare, inte på något sätt faktiskt, och ur säkerhetssynpunkt är den inte heller speciellt bra om man jämför med många andra cykelleder. Vind är det gott om på slätten. Sträckorna Burlöv – Åkarp, Åkarp - Hjärup och Hjärup – Lund är brutala vid minsta lilla vind.

Vad kan då göras? Som sagt, det finns mycket, men kanske kommer det bli lite mindre motvind för cyklingen i vår region i framtiden. Vi har politiker med viljan och det finns projekt som jobbar ganska bra med cyklingen.

Min fråga till er är nu, vad skulle du vilja se för förändringar mellan Malmö och Lund när det gäller cykelinfrastrukturen? Konkreta förslag, idéer, reflektioner, tankar och visioner. Allt välkomnas! Jag ska försöka sammanställa det jag får in och ta med mig när jag pratar med berörda personer. Ta chansen att påverka du med. Lägg era tankar som kommentarer eller som ett mail till mig.

Ha en bra dag och cykla lugnt!

En liten fredagsfilm

Idag är det lite kallare i Malmö igen, men cykelbanorna är torra och fina och det var absolut inga problem att cykla dottern till förskolan. Det har pratats en del om halka, men det vet jag inget om. Det är inget som finns på cykelvägarna i varje fall.

Idag är det fredag och vi börjar dagen med en skön liten film. Ja, tänk om cyklister hade betett sig som bilister.

onsdag 19 januari 2011

Årets politikerpris från Svensk cykling.

Bilden är från Sydsvenskan, fotograf Yvonne Johansson



Idag utsågs den politiker som under föregående år gjort mest för att lyfta fram cyklingen och för att förbättra för cyklister i Sverige. Förra året gick priset till Anneli Hulthén.

I år gick priset till Karin Svensson Smith, som enligt mig är en mycket värdig vinnare. Jag har skrivit om Karin tidigare på bloggen, bl.a. om en super-cykelväg mellan Malmö och Lund.

En sådan cykelväg skulle betyda mycket för de som cykelpendlar mellan dessa båda städer. Vi är ganska många som cyklar denna sträcka och vi verkar bara bli fler och fler. Om man skulle få till en riktigt smart lösning på en sådan cykelväg, kan man kanske kapa 10 - 20 minuters restid enkel resa. Detta skulle innebära att tidsargumentet för att ta cykeln mellan Malmö och Lund blir ännu starkare än tidigare och alternativen med kollektivtrafik och bil börjar blir riktigt löjliga.

Jag gratulerar Karin till priset, som jag personligen tycker man ska vara väldigt stolt över. Bra jobbat Karin och jag hoppas få se mycket mer av detta avbetet i framtiden.

Cykla lugnt!

måndag 17 januari 2011

Årets första tur.

Idag var det premiär för pendelturen mellan Malmö och Lund. I Malmö var det ~6 grader, i Lund ~5. Ett lätt dis svalde omgivningen och det var riktigt mysigt på cykelbanan med en lätt medvind. Dock hängde benen inte riktigt med idag, det kändes som om hjärtats slag och cykelns monotona rullande hade en konspiration för att köra från benen. Det fick bli höga växlar, högre än vad jag haft någon gång tidigare.

När jag cyklat till mitt jobb inne i Malmö cyklar jag samma väg som jag gör när jag cyklar till Lund, men svänger av vid Sege, i princip där tätorten Malmö slutar. Under vintern har jag ett par gånger mött några av de cykelpendlare som jag annars möter på sträckan mellan Malmö och Lund, alltså måste ju cykelvägen vara funktionsduglig. Alltså, eftersom snön nästan är borta och temperaturen har letat sig uppåt fick cykeln äntligen komma fram och rulla sina mil.

Som vanligt var cykelstråken i Malmö bra. Ganska många Malmöbor har tagit fram cykeln igen och cykelbanorna fylls på ganska snabbt. Vad som är kul att se är att majoriteten av cyklister nu har ljus på cykeln och det flyter på ganska bra. Jag tror många har börjat inse att när man visar hänsyn och följer en del regler så blir allt enklare för alla.

Den enda incidenten som hände i Malmö var en dam i 60-års-åldern som helt sonika stannade mitt på cykelbanan utan att ge tecken. Killen bakom henne (och precis framför mig) lyckades undvika en krock, liksom jag, men tjejen bakom mig hade inte samma tur utan körde rakt in i damen. Vad lär vi oss av detta? Jo, ge tecken och stanna vid sidan, inte mitt på cykelbanan.

Nåväl, vidare på premiärturen. Efter Malmö kommer Arlöv och Burlöv, dessa något hatade hussamlingar, även kallat orter. Cykeltanke finns inte direkt på dessa ställen som jag sagt många gånger tidigare, men en sak var i varje fall ok och det var snöröjningen, så dessa orter gled förbi utan några som helst problem. Som vanligt tar det dock mycket kraft att stanna för alla korkade övergångar och snirkliga spår.

Efter detta kommer så Lund. Skönt känner man när man glider under vägen i cykeltunneln, ”I Lund tänker man lite cykel i varje fall”. Färden fortsätter genom Sankt Lars området med sitt parklika utseende och här är det ganska trevligt att cykla, även om det är mycket bilar på vägen. Sen får man chocken. Man närmar sig tätorten Lund och genast övergår mitt lugn och mitt lätta sinne till irritation och tunga tankar. Snöröjning, det vet man inte vd det är i Lund. Cykelbanorna är spåriga med isbeläggning och där cykelbanorna övergår till gata, ja, DÄR är perfekt att lägga snön som man plogat bort från vägarna. Inte på gräset sidan om, utan mitt på cykelbanan. Genom Lund tar idag nästan lika lång tid som att cykla mellan de båda städerna, Malmö och Lund. Idag känner jag verkligen att Lund är en j-a piss-stad att cykla i.


Ett exempel på en cykelbana i Lund


Under fikan pratar vi lite cykling, som det ofta blir när jag är på plats, och många säger sig inte våga cykla i Lund nu. Några kommentarer är, ”Det går ju inte för all is”, ”Jag kommer inte ens igång på cykeln för all snö och is” . Jaha. Det var ju inte så bra, men så är läget och det kanske man får acceptera? Fast min inställning ändrar sig igen när jag kommer att tänka på en artikel jag såg här om dagen i Sydsvenskan, där man från gatukontoret slår sig för bröstet och menar att Lund minsann är en bra stad att cykla i och att det är en anledning till att antalet bilinnehav inte ökar trots befolkningen gör det. Man säger också att det är ganska många studenter som cyklar och det kan spela in. TROR NI?!? Studenter cyklar för att de inte har råd med bilar och många andra cyklar för att man inte KAN köra inne i Lund. Det behöver dock inte betyda att det är bra att cykla in Lund. Att man försvårat för bilister inne i centrala Lund kan man kanske tycka är bra, men man kan inte göra det utan att man gör det acceptabelt för andra trafikslag. Det är klart, man kan ju använda sina fötter och gå, men jag vet inte om det är det bästa sättet att ta sig till och från jobb om man ska korsa en hel stad.

Nä, bättring Lund! Snegla på Malmö. Inte för att Malmö är superstjärnor när det gäller infrastrukturen kring cykling, men som lillasyster till cykelmeckat Köpenhamn kan man se att det finns många influenser från grannarnas huvudstad som man smittats av.

För att sammanfatta det hela. Årets första pendling mellan Malmö och Lund var en underbar upplevelse på det stora hela. Det är riktigt skönt att komma igång igen och väglaget är bra, så ut med cyklarna nu och befolka våra cykelstråk.

Vi ses på banan! Cykla lugnt!

lördag 15 januari 2011

Vargdebatten - infekterad, trist och trångsynt.

Snön är i princip borta från Malmös gator nu och cykelbanorna fylls återigen med cyklister. Riktigt kul att se förändringarna dels mellan dagar då olika väder råder och dels mellan de olika årstiderna. Jämför man de åren jag verkligen har använt cykeln dagligen ser man att antalet cyklister verkligen har växt, inte bara under den varmare och torrare delen av året, utan även under vinterhalvåret. Det ska bli kul att se hur det blir framåt våren. Jag anar att 2011 kommer bli ett riktigt bra cykelår.

Idag är det dock lite mer dystert hos mig. Som stor djurvän och forskare inom ekologi är det tungt att se vargjakten dra igång. Detta är en debatt som gör mig matt och mest ledsen. Jag gillar att debattera och jag gillar när människor har olika åsikter, hur skulle annars utveckling och förändringar ske?

Det sorgliga när det gäller vargen är att debatten är infekterad, tråkig, hätsk och fruktansvärt trångsynt.Var jag står är tydligt, om inte annat efter min artikel i Second Opinion förra året. Dock kan jag förstå skepsisen mot varg hos vissa. Att denna skepsis och rädsla många gånger bygger på brist på kunskap om vargens ekologi är väldigt tydlig när man pratar med människor som är emot vargens existens i Sverige. En som dock är klart är att det finns idioter på båda sidan av debatten. Dessa syns och hörs mycket, vilket gör att man inte kommer en millimeter framåt i diskussionen. Det gör också att sakargument och faktiska fakta får står tillbaka för tyckande.

Saken blir inte heller bättre av att vi har en miljöminister som försöker vända kappan efter vinden hela tiden och agerar som en sumpig och slapp disktrasa. Å ena sidan försöker han gå jägarna och renägarna till mötes genom att tillåta jakt (eftersom att skjuta på saker och våld alltid brukar skapa acceptans), å andra sidan försöker han gå djurvänner och naturvårdare till mötes genom att utspel om hårdare tag mot tjuvjakt. Problemet är att de som inte gillar vargen kommer inte komma på bättre tankar genom att man tillåter jakt. Det är det i och för sig ingen som verkar tro heller, utom kanske Andreas Carlgren då.

Ytterligare en sak som gör vargjakten helt absurd är argumentet att göra vargstammen mer livskraftig genom att minska inaveln. Eftersom jag precis har försvarat min avhandling i just populationsgenetik med inriktning på inavel, känner jag att jag kan drista mig till att säga att detta är det absolut dummaste jag någonsin hört i hela mitt liv. Man inte öka den genetiska variationen i en population genom att göra den mindre, det går inte, inte på något sätt. Då säger någon, ”ja, men man ska plantera in nya friska vargar”. För det första är inte vargarna så ”sjuka” som det många gånger framhålls i debatten, visst finns det effekter av inavel, men populationen växer och den har gått igenom en så kallad ”flaskhals” under många år där skadliga gen-varianter (alleler) har sorterats bort av den naturliga selektionen. Under förra årets jakt sköts inte en enda varg med några tecken på inavelsskador. För det andra kan det vara otroligt farligt att flytta genpooler över långa distanser eftersom detta kan leda till något som heter utavelsdepression hos populationen eftersom de båda populationerna är FÖR olika i sin arvsmassa.

Det finns ingen biolog eller naturvårdare som kan argumentera för vargjakten. Inte ens Olof Liberg som försökt försvara vargjakten med biologiska argument. Dels har hans argument varit väldigt svajiga och inte riktigt klarat lite granskning, dels har Liberg (under en diskussion i Lund med bl.a. mig och mina kolleger) medgett att det ligger mycket politik i detta och att man inte ser till naturvårdens bästa i alla lägen. No sht Sherlock, men säg då inte att man gör det. Men det är som det är med naturvårds- och miljöpolitiken i detta land.

Mer om vargjakten i media här, här, här, här, här, här, här, här, här, här och här

Nåja. Jag ber om ursäkt till alla cykelfantaster som bara vill läsa om cykling. Ni får stå ut med annat också ibland.

Cykla lugnt!

onsdag 12 januari 2011

Blixthalka även på cykelbanan

Snön börjar sakta men säkert smälta bort i Malmö och Lund och temperaturen har börjat krypa upp lite. Det innebär alltså att det nu börjar bli en klassisk skånsk vinter med 2 plusgrader, småregn, snålblåst och underkylt regn med påföljande halka. Det är med andra ord svinkallt och riktigt grått och tråkigt, precis så som folk verkar gilla det eftersom det är mycket klagande på den ljusa vita snön som gör allt lite tystare och lite lugnare. Nåja, det finns ju en del fördelar med att snön försvinner, det blir ju t.ex. mycket lättare att ta sig fram med cykel. I morse var det kul att se att cykelbanorna återigen var ganska vältrafikerade. På vägen hem var det dock en annan femma, det var ruskigt halt och det var nästan lite läskigt i vissa svängar.

Samtidigt som detta väderskifte sker kan man läsa i dagens tidningar att saltet i Malmö börjar ta slut och att man nu måste gå över till att använda sand. Jag har inte riktigt förstått varför man öser ut salt när det ligger en massa snö på vägarna som ändå bara blir till snömos som är halt och jobbigt att gå i. Det hade väl varit bättre att låta snön packas lite och sanda på det, saltet ”hinner” ändå inte smälta all snö förrän det är förbrukat och runnit iväg. Dessutom låg temperaturerna nere på mellan -6 och -12, vilket betyder att saltet inte funkar i vilket fall som helst. Saltet skulle dock behövas nu när det är en eller två plusgrader och underkylt regn. Det är nu den berömda blixthalkan kommer och då skulle saltet sitta fint. Vad ska man göra nu? Sanda motorvägen? För min del på cykelbanan har det inte så stor betydelse om det ligger salt eller sand, bara snön blir packad eller borttagen. Det som är värst för mig som cyklist är om snömoset får ligga kvar, det blir spårigt och det fryser till. Det är det en mardröm att cykla.

Nu är jag ingen expert på snö- och halkbekämpning, jag är ju trots allt skåning, så detta är mina tankar och reflektioner. Är det någon som kan, på ett trovärdigt sätt, upplysa mig mer?

Cykla lugnt!

måndag 10 januari 2011

Bra start på 2011 för bloggen



Skånska Dagbladet, lördagen den 8/1-2011

I måndags ringde en reporter och undrade om det var jag som skrev bloggen Malmö - Lund på cykel, eftersom de ville göra en intervju och ta några bilder. Givetvis ställde jag upp på det, eftersom det är ett fint sätt att få ut bloggen lite och kanske få lite fler att få upp ögonen får cykeln som det underbara transportmedel det är. Sagt och gjort, intervjun gjordes och bilderna togs och det hela resulterade i en liten plats på förstasidan, samt en halvsida inne i tidningen. Tyvärr har jag inte hittat artikeln online, därför den fina bilden ovan.

Det blir ett kort inlägg idag eftersom internet har lagt ner har hemma (och varit borta i tre dagar; frustration på äkta i-landssätt) och jag får skriva detta på mobilen.

Cykla lugnt!

söndag 2 januari 2011

Ett år med Malmö - Lund på cykel

Så har 2010 gått med allt vad det innebär. Bloggen har varit mer eller mindre aktiv i perioder, men ambitionen har hela tiden varit att skriva några gånger i veckan. De sista månaderna på 2010 blev det inte så av olika anledningar, men förhoppningsvis blir det nya tag under 2011.

Jag har bytt jobb och jobbar inte längre heltid inne i Lund, vilket innebär att jag inte längre behöver pendla mellan Malmö och Lund hela veckorna. Dock jobbar jag i Lund 2 gånger i veckan och det innebär att det är ännu mindre vits med att skaffa busskort. Att köra bil är inte ett alternativ för mig och ännu mindre nu när vi gått in i ett nytt år. Alltså blir det cykel kvar. Förhoppningsvis håller detta och det blir cykling två gånger i veckan mellan städerna och tre gånger i veckan genom Malmö. Alltså, bloggen kommer i högsta grad förbli levande. Nu kommer dessutom möjligheten förbättras att jämföra cyklandet i Malmö och Lund.

Här kommer lite statistik och informtion om hur det sett ut på bloggen under 2010.


- Bloggen har haft 8326 besök varav 5903 var unika besökare.

- De tre vanligaste sökfraserna som gjorts i sökmotorerna och som lett till ett besök på bloggen är:
1. cykelväg malmö lund
2. cykla malmö lund
3. blogg cykel malmö


- De fem mest läste inläggen är:
1. Att cykla mellan Malmö och Lund
2. Ett rättssamhälle som inte följer lagar och förordningar
3. Resejämföraren från Lunds kommun
4. Huvudlöst krav på cykelhjälm 2.0
5. Är verkligen cyklar så skrämmande för folk i bil?


Jag tackar alla mina läsare för ett trevligt och inspirerande år och hoppas att vi hörs vidare under 2011 och att vi kan utvidga kretsen av vardagscyklister ytterligare. Det är ju dags att få folk att cykla i städerna nu och även mellan städerna där detta är realistiskt. Framåt i utvecklingen bör vi gå och, för att citera en bloggranne, "Lika bra vi vänjer oss".

God fortsättning på det nya året!

Cykla lugnt!
Related Posts with Thumbnails