tisdag 1 oktober 2013

Bikes vs Cars

Det händer inte mycket här nu. Det händer på Twitter och Facebook i stället. Men ibland finns det saker man vill trycka extra på. En ny film om cykling är en sådan sak.

Det är Fredrik Gertten som, mannen bakom dokumentärerna Bananas och Big boys gone bananas, som nu ger sig på att titta på konflikten som finns i trafiken. Han väljer här att titta på hur bilens status har format våra städer och vilken balans det finns i resurser när det gäller cykellobbyn jämför med billobbyn. Det finns också många andra aspekter som Fredrik väljer att ta upp i filmen.

För att filmen ska kunna bli av (dokumentärfilmare har ingen fancy Hollywoodbudget) har man dragit igång en Kickstarterkampanj med slogan "We are many". Syftet är så klart främst att kunna göra filmen, men även att visa att vi är väldigt många som cyklar och vill att cykeln ska få en högre status i trafikplaneringen. "We are many" betyder alltså att man hellre vill att många ska gå in och vara med med 1 dollar i stället för en aktör som går in med allt (vilket så klart också är ok).

Det finns en trailer till filmen vilken ger en fina förhoppningar om vad detta kan bli av. Jag har också haft det stora privilegiet att se lite skissfilmer som Fredrik gjort och förhoppningarna blev inte mindre av det.


BIKES vs CARS TRAILER from WG Film on Vimeo.

Så, visa nu att vi är många och hjälp till med en liten peng.

Cykla aktivt!

torsdag 13 juni 2013

Tidseffektivitet delux

Det finns oerhört många argument för att cykla. Ett av dem är tidsaspekten. Tiden är en av de viktigaste anledningarna till varför jag alltid väljer cykeln framför både bil och kollektivtrafik i stan.
I morse var en sådan där dag när logistisken i vår familj inte var optimal. Det innebar att hela familjen gick ut genom ytterdörren samtidigt, frun och barnen hoppade in i bilen och körde till förskolan, medan jag hoppade på cykeln för att möta upp på förskolan. Jag lämnade barnen för att min fru skulle hinna till jobb och sedan cyklade jag till jobb. Stökigt och rörigt, men sånt händer och det kommer hända igen.

Hur som helst kände jag att det var ett gött experiment för att visa storheten med cykeln i stan. Vi gick samtidigt ur genom ytterdörren, barn och fru gick alltså till bilen medan jag hoppade på cykeln. Vi körde samma väg till förskolan. När jag kom fram var de inte på plats. Jag fick vänta 10 minuter! Det är en sträcka på c:a 6 kilometer och är från utkanten av Malmö in i centrum. 10 minuter på 6 kilometer alltså. Det är rätt mycket tid.

Sträckan där "tävlingen" avgjordes.

I Malmö har vi inte problem med bilköer. Visst, det blir lite rader här och var ibland, speciellt i rusningstrafik eftersom vi fortfarande lever i en administrativ stenålder där klocktiden är viktigare än det effektiva arbetet, men inga trafik problem i stort. Ändå kommer jag 10 minuter fortare fram på 6 kilometer. Det ska ju i och för sig också sägas att jag cyklade på en av de bästa sträckorna som finns i Malmö. Man brukar prata om expresscykelvägar. Malmö har redan en som är ganska nära att vara en sådan på sträckan mellan Cypressvägen och Persborg.

Jag visste att det var snabbare att cykla, men jag trodde i ärlighetens namn inte att det skulle gå så mycket snabbare, jag trodde faktiskt inte jag skulle hinna före alls. Jag ska också nämna att både jag och min fru följde alla trafikregler, stopplikt, hastighetsbegränsningar, ljussignaler o.s.v.


Cykla aktivt.

onsdag 5 juni 2013

Malmö cykelfestival 2013

Så var det dags för årets Cykelfestival i Malmö. I fjol gjorde man ett första försök, men vädrets maker totaldödade allt och festivalen ställdes in efter den lilla men tappra skaran som gjorde cykelparaden.


I år hoppas vi dock på bättre väder den 9 juni i Folkets park i Malmö. Det hela startar med en cykelparad som avgår från Stortorget. Samlingen är 12.00 och avfärden är 12.30. I paraden får alla som är på ett trampdrivet fordon delta, enhjuling, fixie, fyrhjuling, liggcykel, pendlarcykel, MTB o.s.v.

Från klockan 13.00 är det full aktivitet i Folkets park med bl.a. cykelsafari och vattenrunda för de yngre, utställning av cykelaffärer med möjlighet att testa lite olika cyklar, filmvisning, diskussion med trafikplanerare, besök hos cykelköket och mycket mer. För att se ett fullständigt program så kolla in på Malmö cykelfestivals hemsida.

Så, på söndag finns det bara en sak att göra. Bege sig till cykelfastivalen.

Cykla aktivt!

torsdag 30 maj 2013

Ny reseplanerare för Skåne

När jag började cykelpendla  mellan Malmö och Lund var jag inte helt hundra på var jag skulle cykla. Den bästa kartan som fanns var Google Maps som funkat ganska bra, men ibland är det lite svårt att hitta cykelbanor och bra vägar att cykla. Kommunerna hade (och har) vars en ganska bra cykelkarta på papper, men det räcker liksom inte riktigt om man vill cykla lite länge och som turist kan det vara rätt jobbigt att ha en massa olika kartor att släpa på.

När jag kom i kontakt med projektet Öresund som cykelregion började jag lobba rätt hårt för att det borde finnas en digital cykelkarta för Skåne eller i varje fall en digital karta i varje kommun. Det gick så långt att jag tillsammans med en tidigare kartchef på Eniro började skissa på en regionsövergripande karta. Orken och tiden räckte dock inte till och jag hörde dessutom att man hade tankarna att göra en sådan inom Öresund som cykelregion.

Idag fick jag beskedet! En cykelplanerare för Skåne lanseras, Bike Öresund. Vilken trevlig nyhet. Det är alltså inte bara en karta, utan en reseplanerare. Google har försök gör en sådan, men misslyckats ganska fatalt tycker jag om jag jämför deras rutter med min verklighet. Det finns en bra cykelkarta i OpenCycleMap, men det är ”bara” en karta. Hur är då den nya reseplaneraren?


Jag provade att lägga in lite olika sträckor som jag brukar eller brukade cykla för att se om reseplaneraren valda samma vägar som jag gör. Jag har rätt många års erfarenhet av cykelvägarna i Malmö och Lund och har riktigt bra lokalkännedom, vilket kanske är lite orättvist. Men, döm av min förvåning, reseplaneraren och jag var nästan smärtsamt överens om rutterna, både vad det gäller den snabbaste och den ”tryggaste” vägen. Ett stort plus i kanten där.

Visst, det finns ju en hel del saker övrigt att önska. Kartsnittet är lite ålderdomligt när man inte ens kan zooma med scrollhjulet på musen eller dubbelklicka med musen på kartan. Man kan inte heller välja flygbilder, utan endast karta. Kanske är man extremt bortskämd med kvaliteten på kartorna i Google maps, men man ska inte nöja sig med mindre idag.


Hur som helst tycker jag detta är ett stort steg framåt och jag hoppas att någon håller tag i utvecklandet av denna tjänst. Klarar inte regionen själv göra det, tycker jag att de ska ge hela tjänsten till en annan aktör som är villig att ta sig an det. In och testa och lämna feedback, länk för att göra det finns på första sidan.

Testa dina rutter. Är ni överens, du och reseplaneraren?


tisdag 28 maj 2013

Cykelrapporten - ett stort steg i rätt riktning

När jag cykelpendlade mellan Malmö och Lund var det många gånger man störde sig på saker som faktiskt hade varit ganska lätta för kommunerna att åtgärda. Problemet var att jag sällan kom ihåg eller hade tid att rapportera det när jag kom till jobb (eller hem). Dessutom visste jag sällan vilken kommun jag befann mig, jag cyklade genom fyra kommuner (Malmö, Burlöv, Staffanstorp och Lund), vilket gjorde det hela ännu mer omständligt.

Nåväl latmask. Om jag väl kom ihåg att jag skulle felrapportera fick jag ta reda på vilken kommun felet var i, efter det leta upp var jag felanmälde saken, skicka felmeddelande och hoppas att det kom rätt. Jag undrade många gånger varför det inte bara fanns en app där jag kunde ta ett foto, skriva en kort mening om vad som var fel, trycka ”skicka” och så gick det ett meddelande till rätt kommun utifrån mina koordinater från GPSen i mobilen. Rätt lätt egentligen.

Nu är det så att en sådan app finns. Malmö tog fram en sådan, för Malmö. Vad jag förstår är också Lund på gång med en sådan app och jag vet att det finns i en del kommuner till. Jag har bara provat Malmö stads app och jag måste säga att den är riktigt smidig. Problemet kvarstår dock, är jag i Malmö kommun på min väg till Lund, eller har jag kört över gränsen till Burlövs kommun? Man väntade alltså på nästa steg.

Nu är det steget taget. Det är Cykelfrämjandet tillsammans med försäkringsbolaget Folksam som tagit fram appen ”Cykelrapporten” som finns för både iPhone och Andoid (och i din browser på datorn).
I Cykelrapporten kan du rapportera in fel och ge förslag på vad du tycker är relevant. När du skickat in din rapport är det till att vänta lite för du måste vänta till den har fått 10 röster innan den skickas till ansvarig kommun. Under tiden du väntar kan du ju scrolla runt lite och rösta på andras rapporter som du tycker är vettiga. Jag gillar idén skarpt, vi börjar närma oss en heltäckande tjänst som faktiskt har efterfrågats av cyklisterna länge.

Filmen om Cykelrapporten.

Detta är bra, men det finns dock ett STORT MEN. Är kommunerna redo för detta? De har ju sina egna kundtjänster och kan de samordnas under en extern tjänst? Kommuner är långsamma organisationer och det tar tid innan saker kan sättas i funktion ordentligt och det är inget konstigt med det. Det finns ju faktiskt en mening med det. Men ibland gör den trögheten att det tar så fruktansvärt lång tid innan saker utvecklas åt det håll som så många vill.

Jag har ganska goda förhoppningar om att vi snart kan få till en riktigt bra tjänst, och jag tror att Cykelrapporten är en bra bit på vägen. Så, dra ner appen och surfa in på sidan och sätt igång och rapportera och rösta. Det är för vår egen skull vi gör det.

Hur är era tankar kring detta? Vad använder ni idag för att rapportera? Rapporterar ni alls fel? Hur gör ni när ni vill ge förslag till kommunen?

Cykla aktivt.

måndag 27 maj 2013

ECAL - Det där lilla extra

Cykel är hetare än någonsin och det diskuteras trafikfrågor hej vilt överallt. Diskussionerna tenderar att hamna på den negativa sidan och det är lätt att hamna där eftersom trafikanter i de olika trafikslagen verkar vara långt från varandra, även om det oftast är samma personer vid olika tillfällen.

Mitt i allt detta ska man inte glömma cykelns förträfflighet och framförallt ska man inte glömma att det finns en kultur runt cykeln som innehåller mer nytänkande och kreativitet än på många andra ställen.
Jag stötte på en liten film som visar kreativa och extremt fiffiga prylar till cykeln. Det handlar inte om dyra installationer med ljus, skum skyddsutrustning eller materialnördiga clip-pedaler. Det handlar om enkla, billiga och extremt coola små prylar. Sådant som gör en fantastisk upplevelse på cykeln ännu bättre.

Man hittar den på sidan Designboom, en sida som för övrigt är fullproppad med idéer och kreativitet. Sidans egen beskrivning är ” since 1999 home of design culture: designboom is the first and largest independent publication dedicated to architecture and design”.


ECAL «Bicycle Accessories» from ECAL on Vimeo.

Cykla aktivt.

Stjärnglans över Skåne...igen


Det kanske är lite gamla nyheter, men om inget annat så vill jag påpeka att det återigen är lite stjärnglans över Skåne när det gäller att vara bra på cykelplanering. Tre städer på topp tio, känns bra. 

Jag har, och många med mig, varit lite halvkritiska till denna listning, mycket för att det bara visar vad kommunerna säger att de ska göra och inte visar vad som faktiskt görs, men jag tror nog att på något sätt visar den på kommunernas ambitioner och jag tror fortfarande att det är viktigt med tanke på att vi har en LÅNG väg kvar innan vi kan kalla oss en riktigt bra cykelnation.

De tio topplistade kommunerna av de 31 som granskades var
Cykla aktivt!
  1. Malmö
  2. Lund
  3. Gävle
  4. Halmstad
  5. Helsingborg
  6. Karlstad
  7. Linköping
  8. Växjö
  9. Sundsvall
  10. Västerås
Cykla aktivt!

onsdag 22 maj 2013

Det luktar dammig dinosaurie


Jag jobbar dagligen med omställningen till hållbara transporter genom att vara projektledare inom två stora EU-projekt. Det är ett ganska tillfredsställande arbete. Resultaten gör att vi får en trevligare och renar miljö, städerna får ut enorma sociala vinster och de ekonomiska fördelarna är slående positiva. Det gäller att få med alla tre ben av hållbarhetskonceptet, något som man tyvärr allt för ofta missar i många ”hållbarhetsprojekt”.

När man ser dessa resultat blir man helt matt i kroppen när man tänker på vilka oerhört konstiga beslut som tas ibland. Som t.ex. att bygga 2 mil motorväg för 28 miljarder kronor (eller egentligen 45 miljarder medräntor). Att det finns en stark opinion mot ett sådant tok-bygge kan man ju förstå. Att det däremot blir en opinion mot att t.ex. bygga en expresscykelväg (cykelautostrada, supercykelväg, velostrada eller vad ni nu vill att det heter) mellan Malmö och Lund för 50 miljoner är svårare att förstå. Visst, den mot-opinionen är inte jättestor, men den finns där och argumenten jag oftast hör att man borde lägga pengarna på något bättre, som t.ex. skola. Jag kan hålla med till viss del, skolan skulle verkligen behöva mer pengar, men då är det kanske just cykelvägar vi ska satsa på.

Jag har tidigare skrivit om kostnaden för att bygga cykelvägvs. bilväg, en cykelväg kostar i Sverige i snitt 2 miljoner kronor per kilometer, medan det kostar 45 miljoner kronor per kilometer motorväg. D.v.s. man får en kilometer motorväg för en perfekt expresscykelväg mellan Malmö och Lund. Tar man detta och lägger till det man sett i Danmark, nämligen att samhällsekonomiskt tjänar man €0.23 för varje cyklad kilometer, medan det kostar samhället €0.16 för varje körd kilometer. Matematiken är enkel.

Ska vi nu bara prata ekonomi, eftersom det ofta är det argumentet som kommer upp, kan vi vidare titta på en studie som gjordes av organisationen Sustrans i Storbritannien. Där såg man att ökningen på 18% av antalet cykelresor på det nationella cykelnätverket mellan 2010 och 2011 innebar en samhällsekonomisk vinst på c:a 5 miljarder. Det är mycket pengar det.

Så, kontentan av det hela borde ju vara att man kanske inte borde använda ekonomi som ett argument mot cykelinfrastruktur, utan i stället mot monstruösa vägbyggen där pengarna förmodligen gör mycket mer nytta i skola och vård. Förbifart Stockholm luktar rätt illa för skattebetalarna och jag gissar att det inte kommer bli bättre luft efter att den är byggd. För byggd blir den förmodligen ändå eftersom de flesta partierna verkar överens om dinosauriebygget. Min gissning är att det gubbdammiga projektet nu innehåller så mycket prestige att det blir extremt svårt att backa.

Cykla aktivt.

onsdag 8 maj 2013

Ny cykelblogg i svenska media


Här om dagen inledde Sydsvenskan en artikelserie om cykling. I samma veva lanserade man en ny cykelblogg, Cykelstaden. Jag tycker det är fantastiskt bra att man göra det. Jag sträcker lite på mig och känner mig lite stolt när jag tänker tillbaka till den dagen jag satt ner tillsammans med webbredaktionen för Sydsvenskan och fick äran att börja skriva Sveriges första cykelblogg i en svenska nyhetstidning.

Jag tycker det är bra och oerhört viktigt att Sydsvenskan tar vid där jag slutade eftersom trafik generellt och cykling i synnerhet tenderar att engagera människor o det grövsta. Det är bara att titta i kommentarsfälten eller sätta sig ner på närmsta kaffe eller i ett fikarum. Cykling är ett buzz-ord och man hör diskussionerna överallt. Jag gillar det. När jag började blogga om vargdagscykling var vi kanske tre bloggare i Sverige som var riktigt aktiva i skrivandet. Idag finns en enorm mängd forum, Facebookgrupper, bloggar, Twitterflöden m.m. där man kan följa och delta i diskussioner kring cykling.

En sak som jag dock tycker är mindre kul med Sydsvenskans nya satsning är att jag tappar all lust att cykla. Det verkar ju vara helt sjukt farligt. Det är ju nästan så att jag börjar snegla på de så kallade undersökningarna som försäkringsbolagen gjort och känner att det här med cykling kanske inte är något bra ändå? Som tur är har jag sysslar med den här frågan för länge för att hamna i den fällan. Jag vet (tror jag i varje fall) att Sydsvenskan har goda intentioner och att de verkligen vill lyfta cyklingen. Ett av problemen är dock att man lätt ramlar in i den svenska säkerhetsnarkomanin och inte kan ta en funderare utanför ramarna.

För att ta ett exempel så blir jag helt livrädd av att 94% av alla som dog i cykelolyckor 2011 inte bar hjälm. SHIT! Det är ju hur mycket som helst. När jag sedan kommer ihåg att det nog egentligen inte handlar om något stort antal så blir jag lugnare igen. Enligt polisrapporterad statistik på Transportstyrelsens hemsida dog 2 cyklister i hela Region Skåne under 2011. Jag gissar dock att det inte var denna statistik de använt (skulle vara intressant att se någon källa på deras data). Visst, skulle det vara 2 stycken är det 2 för många, men relativt få om man ser till hur många cykelresor som görs per år i Malmö. Ska man ha hjälm? Tja. Det är upp till var och en. Själv har jag det sällan och jag tycker man har en paranoid syn på cykelhjälmen i Sverige. Man ser den ofta som något som kan minska cykelolyckorna när hjälmen egentligen enbart är något som kan minska konsekvenserna av en cykelolycka. Vill man minska antalet olyckor är det andra saker man måste diskutera.

Nåväl. På det hela taget är det kul att Sydsvenskan lyfter cyklingen. Man kan diskutera innehållet och vi har alla rätt att tycka till om det. En av de roligaste fenomenen med det hela, vilket också är en av anledningarna till att jag allt oftare tappar sugen att diskutera och skriva om cykling, är att diskussionerna i kommentarsfält är exakt likadana som när jag skrev och är exakt likadana oavsett vad man skriver. Mycket gnäll, mycket tyckande, extremt lite konkret och konstruktiv debatt. Mer konkreta och konstruktiva diskussioner skulle jag vilja se.

Cykla aktivt!  

red. 8/5
Tittade på Sydsvenskanartikeln igen angående antalet döda som inte haft hjälm. Det står faktiskt inte att det bara är i Malmö, utan allmänt i trafiken. Alltså, tittar vi i stället på hela landet är det 21 stycken cyklister som dött, d.v.s. nästan 20 som inte haft hjälm. Detta gör det ännu mer intetsägande eftersom 20 stycken i relation till antalet cykelresor i hela landet är försvinnande lite. Cykling är helt enkelt helt otroligt säkert.

måndag 29 april 2013

Malmö 7:e bästa cykelstaden... i världen.

Copenhagenize är en konsultfirma baserade i Köpenhamn som jobbar med att sprida cykelkultur runt om i världen. De har ett index som de kallar The Copenhagenize index. Det rankar helt enkel städer runt om i världen efter hur bra de satsar på cykling (och därmed en attraktivare stad).

2011 toppade Amsterdam listan tätt följt av Köpenhamn. Inte så konstigt eftersom de anses vara cykelhuvudstäderna i världen. Jag blev dock lite undrande över att Malmö inte fanns med på listan när man hittade t.ex. Stockholm och Helsingfors bland top 20. Jag frågade Mikael Coville-Anderson som är grundaren av Copemhagenize och svaret var helt enkelt att Malmö är för litet.

Idag blev jag dock glatt överraskad när jag hittade Malmö på listan (kanske för vi kommit över 300 000 inv). Malmö var inte bara med på listan utan man hittade Malmö på plats 7. Riktigt imponerande! Malmö har som mål att bli världens bästa cykelstad, vilket är ett otroligt ambitiöst mål, men man jobbar alltså på bra.

Ni hittar indexet här och kriterierna man följer här. Det ska sägas att det är ETT index och ETT sätt att se på det och det finns så klart saker att förbättra och saker man inte håller med om i indexeringen. Jag gillar den dock. Malmö är på 7:e plats, d.v.s. en av världen bästa cykelstäder. Vad tycker ni man kan göra bättre?

Cykla aktivt.

onsdag 24 april 2013

Ladda upp

Jag gillar tekniska gadgets. De är inte alltid de löser enorma och globala problem, men små roliga saker som kan irritera en. Nu har det kommit ytterligare en sådan sak, denna gång från företaget Siva Cycle. Det är The Atom som man monterar på ramen vid cykelhjulet och när du cyklar kan du ladda din smart phone. Smart, eller hur? Med risk för en ganska smutsig smart phone under de nordiska vintrarna.

Ladda mobilen med The Atom. Foto: Siva Cycle

onsdag 10 april 2013

Effektivisering av parkeringsmöjligheter

Då har vi fått ytterligare ett "bilställ" i Malmö. Ni vet ett sånt där cykelställ som liknar en bil. Det finns ett gäng sådana nu i Malmö på strategiska platser och jag måste säga att jag gillar dem skarpt.

De är bra att sätta cykeln i, man kan låsa fast ram och hjul i stället, men kanske viktigaste av allt, det är otroligt pedagogiskt för att visa att en bilparkering motsvarar ungefär tio parkeringar för cyklar. Yteffektivitet delux.

 Foto: Olle Evenäs

Denna gång är det Stora Nygatan som fått en bilsiluett. Ett bättre ställe skulle man nästan inte kunna tänka sig eftersom det i princip är omöjligt att hitta någon vettig plats där för cykeln. Varenda vägmärke och lyktstolpe har sin egen cykel låst till sig. Det är en smal gata med mycket bilar parkerade längs trottoarerna, vilka är ganska smala.

Stora Nygatan, smala trottoarer med mycket bilar parkerade. 
Det nya stället finns idag på vänster sida framför den vita skåpbilen.

En annan spännande sak som man ser om man förflyttar sig 100 m upp för Stora Nygatan är att det egentligen inte är något nytt med cykelparkering som tagit över en del av gatan som tidigare varit parkeringsplats för bilar. Där hittar man nämligen vanliga cykelställ ute i gatan med plats för ca 30 cyklar. Det enda är att dessa inte fått samma uppmärksamhet, kanske en del för att de är av den vanliga "framhjulsknäckarmodellen" där det inte går att låsa fast cykeln på ett bra sätt. Men, de finns och det är bra!

Längre upp på Stora Nygatan. "Vanliga" cykelställ längs gatan.

Jag har sett bilsiluetterna på andra ställen, t.ex. i Helsingborg. Där har man dock tyvärr helt missuppfattat konceptet och ställt dem uppe på trottoaren och inte alls ersatt en bilparkering med 10 cykelparkeringar. Får mycket plats i staden kanske?

Hur ser det ut i era städer/orter? Har ni några av dessa bilsiluetter?

Cykla aktivt!


tisdag 9 april 2013

Cykeln en genusfråga i planeringen

Ibland kliar man sig lite i huvudet när man läser i svensk press. Journalister och skribenter som uttalar sig om saker som de inte har speciellt mycket koll på. Visst, man får tycka som man vill och dessutom får man skriva det man vill. Jag har egentligen inget emot det, speciellt inte eftersom jag själv är bloggare och skribent. Dock blir man lite trött sådär inne i huvudet när man läser saker som innehåller så mycket faktafel att det nästa blir pinsamt att läsa trots att man inte ens vet vem skribenten är.

I lördags läste jag en artikel som gjorde att jag tyckte det blev precis sådär pinsamt. Det var en artikel om cykling som frihetssymbol, Saudiska kvinnor och MEMILs (MiddlE-aged Men In Lycra). Skribenten försöker argumentera för att Saudiska kvinnor och MEMILs har en sak gemensamt, att de ser cykeln som en frihetssymbol. Ja, det är klart att de gör. Nästan alla som cyklar gör det. Man slipper köer, man slipper dyra räkningar, man slipper bli sjuk, man slipper parkeringsbekymmer, ja, man slipper en massa jobbiga saker helt enkelt.

Jag kan dock hålla med om en sak, genusperspektivet på cykling är intressant. Tittar man på gamla foton ser man att männen cyklade till och från jobbet, kvinnorna var ofta hemma. Sen hände något i samhället, kvinnorna fick börja cykla till jobbet medan mannen körde bil. Det är ganska tydligen om man tittar på hur städerna har utformats de senaste 30-40 åren. Det är bilen som har varit i centrum och det är kanske inte konstigt eftersom det också ofta var männen som planerade städerna. Den bilcentrerade samhälls- och trafikplaneringen är otroligt tydlig om man tittar i trafikplaner och översiktsplaner från denna tid. Sen hände något.

Bilden är från Bilder i Syd AB

Bilden är från Malmö Lund cycle chic

Idag pratar vi kring stads- och trafikplanering på ett helt annat sätt. Vi pratar om att det är fotgängare och cyklister som ska prioriteras, därefter kollektivtrafik och efter det bilarna. Vi pratar så och vi skriver våra planer så, men vi utför inte arbetet så, än. Det som är intressant dock är att det pratas väldigt mycket om cykling. Inte bara i hemmet och på arbetsplatsen, nä, även högt upp i politiken, på nationell nivå och på Europa-nivå; cyklingen har kommit in i finrummen. Hur kommer det så då? En sak kan ju vara att man inser att vi kommer få stora problem i våra städer om vi inte tänker om, en annan sak, sett ur ett genusperspektiv, är att fler män har gått från bilen till cykeln och fler kvinnor än någonsin kör bil. Jag säger inte att det är fel, det är bara intressant att när männen började köra väldigt mycket bil på 60-70-talet var det efter den man planerade och när männen nu hoppar upp på sadeln, jag då är det cykeln man planerar efter. Det är en spännande tanke.

För att avsluta detta långa resonemang måste jag ändå säga att jag tror knappast Stockholmarnas MEMILs och de Saudiska kvinnorna har så mycket gemensamt, förutom att kanske se cykeln som en frihetssymbol då. 

By the way, pedalvurmarna vill inte se att man ska bryta mot reglerna, man vill se över ojämnlika regler. Göra cykelfält som är dubbelriktade på enkelriktad bilgata (som finns på mängder av ställen). Dessutom är det redan tillåtet att cykla i bredd och det finns ingen maxhastighet för cyklar. Dessutom är det verkligen ingen, INGEN som vill att man ska få skippa rödljus, stopplikt och väjningsplikt totalt, bara se över reglerna.

Cykla aktivt!

Blommor vid dörren

Det ringde precis på dörren. Blombud! Vem får jag blommor från? Varför får jag blommor?


Det visade sig vara från webbredaktionen på Sydsvenskan som tak för en bra tid. Tack själv säger jag! Hoppas vi stöter på varandra igen.

Cykla aktivt!

En cyklande Malmöit?

Utanför kontoret där jag jobbar i Malmö går ett av stadens större cykelstråk förbi. Varje morgon och varje kväll är det horder med människor som cyklar förbi till och från sina jobb. Det är alla åldrar och typer av människor med alla typer av cyklar.

Igår fick jag ett mail av en kollega som hade mött två unga tjejer som kom gående längs cykelbanan. Den ena tjejen säger precis då till den andra:

"När jag flyttar hit ska jag bli en cyklande malmöit!"

Det är inte inte mycket, men ändå stort på något sätt.

Cykla aktivt!

torsdag 7 mars 2013

Restart - Remake

Då var det dags att damma av den här gamla bloggen igen. Jag har haft ett längre uppehåll från att blogga här eftersom jag sysslat med bloggande på Sydsvenskan den senaste tiden. Sydsvenskan bestämde sig dock för att lägga ner ett gäng av sina bloggar och tyvärr var "På två hjul" en av dessa.

Jag älskar utmaningar och Sydsvenskan var en sådan. För ett bra tag sedan kände jag att det minsann behövdes en cykelblogg i svensk nyhetspress. Jag skred genast till handling och kontaktade Sydsvenskans webbredaktion för att försöka övertala dem till att ta in en cykelblogg. Jag träffade dem en dag på väg hem från jobb med cykeln från Lund till Malmö och berättade om mina tankar och mitt upplägg. Deras svar var, "absolut, det är ju jättebra", och så började jag blogga på Sydsvenskan. Det blev alltså inte den utmaningen jag trodde det skulle bli. Dock blev utmaningen en annan.

Att skriva en privat blogg som denna är en sak. Man har en begränsad skara läsare (dock oändligt högt värderade) och man är inte alls lika exponerad. På Sydsvenskan var läsarantalet väldigt stort, mellan 10000 och 14000 i månaden den första tiden och siffran låg högt under hela bloggens levnad. En stor utmaning var att skriva text som tilltalade en väldigt bred publik och dessutom en publik som inte alltid är på samma spår som en själv. Det har varit ganska höga vågor ibland i diskussionerna, tidvis i kommentarsfälten, men även per mail. Detta har dock varit lärorikt och otroligt roligt. En annan utmaning trädde fram nu i slutet. Sedan jag började skriva om cykling 2009 har det hänt mycket och cykling diskuteras och debatteras överallt idag, från fikarummen till riksdagen, något som inte alls var fallet 2009. Idag har man helt enkelt medvind i skrivandet och argumenten man använde 2009 är idag i var människan mun, det börjar bli svårt att hitta nya, spännande och kul saker att skriva om. Eller, ja, det kanske är så att det händer så mycket att man helt enkelt inte hinner med i svängarna.

Framöver kommer jag försöka skriva som tidigare, men nu kommer det sannolikt bli mer inriktat på cykeln som en nyckel i ett hållbart transportsystem inom stads- och samhällsutvecklingen. Bloggandet och inblandningen i diverse projekt har gjort att jag totalt bytt inrikting i mitt liv och fått ett nytt jobb. Jag disputerade och blev doktor i ekologi 2010, men jobbar idag dagligen strategiskt med att skapa ett hållbart trafik- och transportsystem. Något jag aldrig kunde drömma om när jag startade denna blogg den 22 oktober 2009.

Jag hoppas jag fortfarande kan ge er en god läsning och att jag får njuta av er läsares feedback, mail, kommentarer och entusiasm.

Cykla aktivt!
Related Posts with Thumbnails