tisdag 31 augusti 2010

Köer på vägarna? Jag tar cykeln.

Idag var cyklingen till jobb en fröjd. C:a 10 grader, vindstilla och sol. Det kan faktiskt inte bli mycket bättre. Helt enkelt en underbar morgon. I Malmö var cykelbanorna fulla med cyklister, men det flöt på riktigt bra. Visst var där några tomtar som pratade i mobil och inte såg sig för, men dessa fick snällt inrätta sig i leden efter en sur blick eller en tjutande broms. Ordning och reda!

Idag i tidningarna kan man läsa att nu får vi minsann räkna med köer på våra vägar i Skåne eftersom det nu sätts igång att gräva och fixas på vägarna. Min fråga är, när gör de inte det? Jag tycker det är ett väldigt fixande och grävande hela tiden. När kör inne i centrala Malmö blir man hyfsat trött. Inte bara för att trafikreglerna bara är rekommendationer och inte måste följas, utan också för att det är ett ständigt kryssande mellan vägarbetena. Som tur är kör jag extremt sällan bil inne i Malmö utan tar mig fram på cykel, vilket är otroligt lätt (förvånad över att höra det?). Detta köande tär på folk och stressnivåerna är nog ganska höga hos många, och då har de inte kommer fram till jobbet än, eller hem för att sedan stressa vidare till fotboll, ridning och golf med barnen.

Nä, det är nog inte konstigt att hjärt- och kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken i Sverige. Stress och ett stillasittande liv innebär ju en för tidig död som ett brev på posten. Dessutom har detta förkortade liv ofta inte levts lyckligt och på det sättet man vill. Varför är det så? Jag tror att om folk hade börjat röra mer på sig och stressa mindre, vi hade återinfört mer idrott i skolorna och att man hade börjat tänka och se samhället ur ett hälsoperspektiv där man kan leva utan att stressa ihjäl sig för någon annan och ha mer tid över till sig och sitt. Vilket sätt ska man göra detta på? Tja, det är nog inte så komplicerat egentligen, men när det finns bromsklossar inom politiken kan det bli svårt. Dock tror jag det kommer en ändring, vare sig vi vill det eller ej. Smärtfritt om vi vill, smärtsamt om vi försöker streta emot. Simple as that!

Vad tror du? Hur skulle man kunna få ner sjukdomar orsakade av stress och ett för stillsittande liv? Tror du vi kommer få se en ändring eller kommer ändringen under tiden vi stretar emot?

fredag 27 augusti 2010

Gästbloggare: Cykling genom livet

Idag blir det återigen en gästbloggare här på Malmö - Lund på cykel. Denna gången har turen kommit till Sam Erlinge. Sam är professor emeritus i ekologi på Lunds universitet. Sam är en fascinerande man med en energi och en ständigt positivt framtoning. Men jag gissar att det är hans aktiva liv som gett honom detta. Håll till godo!

Jag tillhör cykelälskarna. Har cyklat mycket genom hela mitt liv allt ifrån det jag lärde mig det för mer än 75 år sedan. Växte upp på landet och blev präglad av den gröna miljön. När jag var liten fanns ingen TV. Man fick roa sig utomhus. Vi bodde i Västergötland drygt en halv mil utanför Skara, utan buss- och tågförbindelse. Till realskolan och gymnasiet i Skara cyklade man. Blev då befriad från morgonbönen (den kunde ibland vara sömnig) och kom uppfriskad till skolan.

De senaste 40 åren har jag bott i Dalby. Har haft drygt en mil till
arbetsplatsen i Lund och har cyklat praktiskt taget varje dag året runt, även sen jag blev pensionär. Cyklandet har blivit en del av mitt liv, lika naturligt som att äta eller borsta tänderna. Varför cyklar jag? Främst för att det är roligt och känns skönt. (Kommer på mig att jag ofta, utan att tänka på det, börjar tralla för mig själv när jag satt mig på cykeln.) Men det är klart, jag är gynnad, särskilt numera då jag sällan har nån bestämd tid att passa, inga barn att lämna/hämta på dagis etc. Kan njutcykla. Dessutom, på min arbetsplats (Ekologihuset) har man dusch och omklädningsskåp, så man kan cykla dressad för alla väder och så kan man ta till sig och uppleva i fulla
drag naturen/omgivningen med dess skiftningar alla tider av året.
En annan anledning att cykla, som man får på köpet, är att man i stället för att t ex åka bil eller buss förbättrar sin kondition. Cyklandet är en vänlig motionsform. Har aldrig råkat ut för någon idrottsskada genom cyklandet alla dessa år. Dessutom sparar man t ex bensinpengar, som man kan använda på vettigare sätt. Och så är man miljövänlig (även om den aspekten i detta sammanhang är en struntsak).

Detta blir en tröttande lovsång om cyklandets välsignelser och dessutom banala självklarheter för alla. Finns då inget negativt med cyklandet? Punktering! Och särskilt då man har en bestämd tid att passa. Vad gör man? Jag söker förekomma genom att byta till nytt däck, när det gamla börjar bli slitigt. Och ha däcken hårdpumpade.
Så är man utlämnad till väder och vind. Men med passande kläder........
Visst, visst, hård motvind kan vara påfrestande och hal väg på vintern, då man knappt kan cykla sig varm eller om man får dra cykeln genom yrande snö. Då händer det, att jag frågar mig om detta är vettigt.

Jag hoppas få cykla så länge jag lever och kan. Cykelberoendet med
dagliga endorfinkickar, får jag söka avbetinga, när den tiden kommer.

Hjärtliga cykelhälsningar!

Sam

tisdag 24 augusti 2010

Gästbloggare: En vanlig dag på väg till jobb genom Lund

Då var det åter dags för ett gäst-inlägg här på Malmö - Lund på cykel. Det är Christoffer Berner som kort beskriver cykelturen till jobb genom Lund. Christoffer ekolog/mikrobiolog och studerar genuttryck hos mychorrizasvampar. Håll till godo!


Tidigt på morgonen kopplar man i sin iPod och tar på sig cykelhjälmen för att bege sig ut på sin 15 minuters cykeltur till jobbet och som vanligt är det motvind och uppförsbacke hela vägen till jobb, vilket är standarförhållandet i Lund när man ska ut och cykla.

Att cykla just i Lund kan vara både himmel och helvete, det hela beror på var man bestämmer sig för att cykla i Lund och om man har tur med sina medtrafikanter. Håller man sig utanför de gamla stadsportarna i Lund så är cykelvägarna av väldigt bra kvalitet och väl underhållna, om man inte har samma vinter som den senaste då man hade 10 cm snö på vägbanan, då prioriteras vägarna före cykelbanorna. Om man ger sig in innanför stadsportarna blir det lite värre, där är det nämligen belagt med kullersten vilket inte är så behagligt att cykla på samtidigt som måste man slåss med bilar och bussar och det är inte alltid samspelet mellan cyklister och bilister fungerar.

Att ta sig mellan de olika stadsdelarna i Lund är ganska enkelt då det finns 6 färgkodade cykelleder som enkelt tar en från punkt A till punkt B. Till detta tillkommer icke färgkodade cykelvägar som även de är väl utmarkerade med vägvisande skyltar. Allt som allt är Lund en ganska bra cykelstad infrastrukturmässigt, så länge man undviker de centrala delarna dvs.

Om det skulle vara något man kan klaga på med Lund, förutom att det är konstant uppförsbacke och alltid motvind, så är det faktiskt cyklisterna själv i Lund som är det största problemet. Jag är själv inte guds bästa barn men en del cyklister är rent ut sagt dumma i huvudet, ursäkta min franska. Ibland undrar man om de besitter något trafikvett över huvudtaget. Det är många gånger man har tvärbromsa för cyklister som susat förbi mitt farmför näsa på en utan att ta hänsyn till sina medtrafikanter. Sen blir det ju inte bättre av att de inte syns eller hörs i trafiken p.g.a total avsaknad av reflexer, ljus och ringklocka. Så ibland förstår man faktiskt de bilister som tycker att vi cyklister är världens avskum.

Allt som allt så är Lund en ganska bra cykelstad, tvärtemot vad man hört från folk utifrån som beskriver Lund som en helvetesstad att cykla i, men fråga är hur mycket egentligen skiljer sig från t.ex. Malmö?

Cykelturen till jobb gick som förväntat, stod nästan stilla i backen uppför Kung Oskars väg och körde nästan över en cyklist strax efter nerförbacken som följer, han tittade bara på mig med en förvånad blick, sen fortsatte han ut i trafiken utan att se sig för, en helt vanlig dag för en cyklist i Lund.

måndag 23 augusti 2010

Partienkät 2010 från Svensk cykling.


Idag blev det minsann ingen cykling. Frågan är om det ens blir det i morgon eller på onsdag. Har dragit på mig jordens största förkylning. Men det kanske bara är att vänta eftersom det var första veckan på förskolan efter semestern förra veckan.

Idag startar http://www.cykelsmart.se/ sin presentation av vad riksdagspartierna har för syn och planering för cykling. Frågorna är på ett bra sätt ställda om hur partierna vill föra fram cyklingen ännu mer och göra det bättre för oss som redan pendlar med cykel och hur man ska få fler att välja cykeln i stället för bilen på sina korta resor.

Först ut är Vänsterpartiet som får höga betyg. Värt att hålla koll på Svensk cyklings blogg med andra ord.

Cykla lugnt och ha en bra dag!

lördag 21 augusti 2010

Idag är det dags att dra åt svångremmen gott folk.

Ingen cykelpendling nu på två dagar. . Det fick bli två vilodagar istället som kroppen så väl behövde. Lika bra så eftersom det har varit helt galet blåsigt, även om det är ganska fint väder idag med sol och runt 18 grader.

Idag är det dags för oss att dra åt svångremmen. Idag har vi nämligen, enligt WWF, förbrukat vår ranson av resurser. På mindre än 9 månader har vi alltså gjort av med så mycket resurser som jorden producerar under 12 månader. Det är detta som man menar med att vi använder mer än ett jordklot p.g.a. hur vi lever. Vi lever alltså från och med idag på kredit under resten av året. Jobbig skuld att ha faktiskt. För mig är det väldigt konstigt hur människor kan tro att denna ekvation kommer gå ihop. Ni ska få ett litet insider-tips, det gör den inte!

Vad beror det då på att vi gör av med mer än vad vi har? Ja, den frågan hade förmodligen gjort en väldigt berömd om man hade lyckats svara på. En sak som många hävdar är jakten på den eviga tillväxten. Bara det uttrycket får min naturvetarsjäl att slå på varningsklockorna. För att citera en blogg-granne, “Evig tillväxt i en ändlig värld?”. Ja, det låter som fiction, men det är faktiskt så vi lever. Nu kommer detta säkert inte som någon överraskning för dom flesta. Jag tror säkert att det är fler än jag som har valt att ta cykeln till jobb p.g.a. av miljöskäl (även om skäl som ekonomi, hälsa och lust säkert är väldigt vanliga och giltiga). Hur kan man då komma ur denna rävsax som vi satt oss i? Vi måste ha tillväxt för att samhället inte ska kollapsa, men själva essensen i den hyper-konsumtion vi lever i, innebär ständiga svängningar i ekonomi och konjunkturer, vilket sätter oss i ett evigt ekorrhjul. Jag fick tanken av en kollega att det förmodligen finns två sätt att komma ur detta ekorrhjul, antingen hyfsat smärtfritt genom politiken, eller stenhårt när det inte håller längre. Jag skulle föredra det första, men inser också att det förmodligen är svårt eftersom det verkar otroligt svårt för politiker att ens närma sig frågor som verkligen skulle innebära en utveckling från ett ekonomiskt system med evig tillväxt mot ett ekonomiskt system som innebar ekonomisk hållbarhet. Ett bra exempel på hur fast vi är i att ekonomin är så oerhört viktig är att vi har ekonominyheter i nyhetsprogrammen. Varför har vi inte miljönyheter eller ännu mer logiskt vore väl att ha hälsonyheter. För de flesta mår väl hellre bra och trivs än att ha en massa pengar i en burk (eller som siffror på en datorskärm är det ju snarare). Nu känner jag att detta inlägg lätt kan läggas in i det politiska landskapet, eller egentligen på den politiska axeln, eller egentligen den politiska punkten som det blivit. Men dessa reflektioner är ur ett sinne som är tränat i ekologi och miljö. Ett sinne som är van vid att se hur naturens system hänger ihop och dessutom sitter sinnet hos en människa som är en total politisk vilde, mig!

Hur är det med dig? Tror du tveklöst på att ekonomisk tillväxt löser världens problem? Och kanske ännu mer intressant här, varför började du cykelpendla?

Ha en bra dag och cykla lugnt!

torsdag 19 augusti 2010

Dum-fan som inte kan (eller skiter i) trafikreglerna

Igår var det andra dagen med regn och galen motvind på vägen hem från jobb. Jag verkligen hatar vinden när jag cyklar. Det kan regna, snö, vara kallt, vara dimmigt, vara uppförsbacke, men inte vind. Det är en så orättvis kamp på något sätt.

Såg för någon dag sedan en kort filmsnutt på Cyclelicious om hur det kan gå när folk inte följer trafikreglerna. Det goa är att den personen som gör mest fel anklagar den andra för att bryta mot reglerna, att inte gå på ett övergångsställe, vilket i Sverige inte är något regelbrott. Dock har jag för mig att man inte får, som fotgängare, korsa en gata utanför ett övergångsställe om man hindrar eller stör trafiken. Nåväl. Se och begrunda.



Cykla lugnt!

tisdag 17 augusti 2010

Cyklande politiker i valtider

Bilden är från Skånskan



Idag var cyklingen till jobb en otroligt blöt historia. Jag tror faktiskt aldrig jag har fått så mycket regn på mig på en gång. I Malmö stod cykelbanor och vägar under vatten och regnet bara fortsatta forsa ner. När man kommer in till Lund kändes det nästan torrt på marken och man fick en känsla av duggregn fast det föll ganska mycket vatten från himlen. Antalet cyklister var inte så stort på cykelbanorna idag. Jag mötte ett par av de mest inbitna cykelpendlarna och inne i Malmö cyklade jag förbi en del som kände att det nog var en bra ide att ta cykeln till jobb med ett paraply i handen, för det brukar ju funka, eller?

Skånskan skriver idag om Folkpartister som cyklade lite igår i en ”stafett” mellan Malmö och Lund för att lägga fram en motion till kommunfullmäktige i Malmö. Cyklingen var för att visa att man menar allvar i sitt miljöarbete och motionen gick ut på att säkerheten och tillgängligheten måste bli bättre för cyklister. I motionen fanns också ett förslag på utökad utbildning av cyklister genom reklam och hemsidor. Vidare säger Ewa Bertz, att man vill att cyklister ska kunna köra mot rött vid högersväng. Något liknande gjordes av S i Trelleborg för ett tag sedan när ett gäng S-kvinnor gav sig ut p cykel för att besöka olika arbetsplatser.

Cyklande politiker verkar ju himla bra. Det är ju bra att politiker cyklar, men cyklar de annars, när det inte är valår? Hur kommer de fram till jobb och möten då? Är det per cykel så ger jag de en stor ros, är vill jag nog ge dom en hel odling med styvt ris. Hycklande politiker som vill vara så medmänskliga och underlätta för alla har vi så det räcker ändå.

Vad tycker vi då om förslagen? Tja, ökad trafiksäkerhet och tillgänglighet tackar vi gärna ja till. Jag har hört det förr, men sett väldigt få konkreta handlingar. Jag har också hört förslag som ska hjälpa och underlätta för cyklister, men som i själva verket gör det svårare. En sak som Ewa Bertz nämner är att cyklister ska få cykla mot rött vid högersväng. Tja, kan säker funka. Precis som hon säger får man göra det i Danmark och där funkar det. Problemet jag ser med trafikljus som cyklist är dock inte alltid att jag måste stanna vid rött, utan att ljusen ofta är konstigt inställda, eller att man måste trycka på en knapp för att det ska bli grönt. Är det rött för mig, men gröt för bilarna i samma riktning stannar jag inte och trycker på någon knapp. Vem f-n kom på den idéen? Det är ungefär lika smart som att man skulle behöva gå ur bilen och trycka på en knapp för att få grönt.

Att cyklister inte alltid uppför sig som dom bör håller jag med Ewa Bertz om. Jag tror att en stor anledning till detta är att folk helt enkelt inte vet vad som gäller för cyklister. Läser man trafikförordningen är det väldigt luddigt, vilket också bevisas i fallet med en åtalad cyklist i Lund. Menar man allvar med att man vill lyfta fram cyklingen som det bästa transportmedlet i städer måste man förtydliga och förbättra reglerna. Man måste också se till att verkligen förenkla och förbättra infrastrukturen som har med cykling att göra. Det går inte att göra några quick fixes och tro att det ska lösa problemet. Man måste se till att cyklister får den plats de behöver, samtidigt som man ger bilar och fotgängare den plats de behöver. Man måste också se till att lösningarna som ska underlätta gör detta för alla typer av cyklister, söndagscyklister så väl som för cykelpendlare. I våra allt tätare städer kräver detta ett långsiktigt och nytt sätt att tänka. Det funkar inte att cykla omkring och låtsas att man minsann vill cyklisternas bästa när det sedan inte händer något. Emil Strand som också var med på turen cyklade minsann ”hela sträckan mellan Malmö och Burlöv” och dessutom i motvind. Det var enligt honom jobbigt men värt det. Prova då, Emil Strand, att tänka dig in i situationen som en cykelpendlare mellan Malmö och Lund befinner sig i när denne tvingas slingra sig fram på cykelbanan i Arlöv och Burlöv och dessutom i motvind. Som cyklist tror jag inte på ett ord av vad politikerna säger så länge jag inte ser någon verklig aktion från deras sida.

Vad säger du kära läsare? Brukar orden du hör om lösningar mynna ut i någon bra handling eller är det bara ord? Om du sett någon bra handling, vad var det?

Cykla lugnt (och glöm inte regnkläderna i Skåne)!

söndag 15 augusti 2010

Företagscyklar

Tog en sväng ner i stan idag på cykel för att uträtta lite ärenden. På vägen hem cyklade jag ner om gamla Kockums och fick se lite företagscyklar. Värt att nämna och visa, undrar hur aktivt de används?








Cykla lugnt!

lördag 14 augusti 2010

Otroligt många barn som drullar omkull på cykel.

När vi så här på lördagen ändå är inne på cykelolyckor och hur man kanske ska kunna undvika dom så är det väl lika bra att fortsätta på den linjen.

DN skriver idag om en rapport från Barnolycksfallsfonden, som visar att ungefär 10000 barn varje år skadas allvarligt i cykelolyckor. De flesta olyckor sker hemma på gatan och är singelolyckoch 85% av dessa 10000 barn skadas i singelolyckor så allvarligt att de måste söka akutvård. Detta är en siffra som förvånar Jan Schyllander som är utredare vid Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Om året är det c:a 1000 barn som måste läggas in på sjukhus för sina skador. Det är i genomsnitt 2 till 3 barn varje år som dör i cykelolyckor och då är det oftast ett annat fordon inblandat. Detta är ju helt galna siffror!

Hur kan man då som förälder undvika dessa olyckor, eller i varje fall minska risken att de ska inträffa? Jo, lär barnen cykla på ett ordentligt sätt redan från ung ålder och när de blir lite äldre, lär barnen hur man beter sig i trafiken bland medtrafikanter. T.ex. nämner man i artikeln att man bör undvika stödhjul och som förälder helt enkelt springa efter cykeln hållande i pakethållaren eller i en pinne fäst vid cykeln. På detta sätt undviker man den falska trygghetskänsla som stödhjul innebär och barnet lär sig lite på sin egen balans.

Detta är ju inte direkt något nytt. Så lärde jag mig cykla, jag hade aldrig stödhjul och det var på det sättet många av mina vänner också lärde sig cykla. Visst fanns det gott om stödhjul på min tid, men jag tror bestämt att det också var fler föräldrar som hade, eller TOG sig tid att lära barnen cyklar. Mina föräldrar var dessutom väldigt bra förebilder för hur man beter sig i trafiken och lärde mig hur man rör sig och uppför sig i olika situationer. Dessutom hade vi en ganska bra genomgång i skolan om hur man beter sig i trafiken, något man kanske skulle satsa lite mer på idag eftersom cyklandet har ökat markant och förmodligen är här för att stanna.

I artikeln finns också en lista med åtta råd om hur man kan hindra (eller enligt mig, minska risken för) cykelolyckor.



Cykla lugnt och visa barnen hur man gör. De gör som du gör, inte som du säger till dem att göra.

Cykelolyckor i Malmö koncentrerade inom ett litet område.

Regnet öser ner utanför fönstret och så var det även i torsdags på väg hem från jobb. Regn har jag dock inte mycket emot, man blir ju ändå svettig av den hyfsat långa turen, dessutom är det ofta i stort sett vindstilla när det regnar. Något som man inte kunde säga under turen hem från jobb igår. Det verkade inte blåsa speciellt mycket, men när man kom ut på slätten mellan Hjärup och Åkarp kände man av den rejäla motvinden. Det är alltså precis som vanligt på denna sträcka, som är helt saknar all form av vindskydd på flera kilometers avstånd. Nackdelen med öppen jordbruksmark när man cyklar; fördelen är ju att det är hyfsat plan mark.

Idag i Sydsvenskan kan man läsa lite olycksstatistik för Malmö när det gäller cykelolyckor. Under en period mellan januari 2008 och juni 2010 skedde 623 olyckor. D.v.s. lite mer än en olycka varannan dag. Tittar man på statistiken sker en femtedal av olyckorna på ett ganska begränsat område i Malmö, nämligen mellan Triangeln i norr till Södervärn i söder och mellan Pildammsparken i väster till korsningen Nobelvägen-Amiralsgatan i öster. Känner man till Malmö och hur och var cykelstråken ligger, är statistiken egentligen inte så förvånande. Det är mycket bilar som kör genom Malmö inom detta område och dessutom är det ett av de områdena i Malmö med flest cyklister. Detta är också det som trafiksäkerhetsutredaren i Malmö stad, Hossein Ashouri, nämner som en av de troliga anledningarna till att området är extra drabbat. Malmö stad har gjort många förbättringar av cykelvägar och cykelbanor de senaste åren och staden har blivit väldigt bra att cykla i, även om det finns många ställen där man kan göra ganska mycket mer. Dock kan man göra i princip hur mycket förbättringar som helst utan att det hjälper så länge folk inte är försiktiga och följer de trafikregler som finns.

En av de största bidragande faktorerna till att cykelolyckor inträffar är att cyklisterna är oaktsamma och inte följer trafikreglerna. En annan faktor är att många cyklister inte verkar veta hur man beter sig som cyklist i trafiken, något jag skrivit om tidigare, så som att hålla till höger, räcka ut handen och se sig för innan man svänger. Det är egentligen helt otroligt att så enkla saker, och egentligen helt logiska och självklara, är en av de största orsakerna till att folk skadas i trafiken. För mig handlar det om ren självbevarelsedrift, men även om min respekt och hänsyn till min omgivning. Enligt Hossein Ashouri, är en av de vanligaste anledningarna till olyckor att ” – De börjar trampa så fort de ser den närmaste bilisten få rött, ovetande om att det fortfarande är grönt från andra hållet”.
Well. Jag säger det igen, försök följa trafikreglerna när ni cyklar. Visst är det frustrerande ibland när det inte är en bil i sikte och cykel-ljusen visar rött för att man inte tryckt på en knapp, då struntar jag också i det ibland. Jag tror att för att folk ska vilja och kunna följa trafikreglerna när dom cyklar måste reglerna bli tydligare och saker måste bli mer genomtänkte, som t.ex. att man inte ska behöva stanna och trycka på en knapp för att det ska slå om till grönt. Man behöver sällan gå av bilen för att trycka på en knapp vid ett trafikljus, varför ska en cyklist göra det då? Det finns dock en sak som cyklister måste bli bättre på och visa var de ska och hur de tänker, andra trafikanter kan inte läsa deras tankar.

Nu ska jag ut i regnet och hoppa i vattnet med dottern!

Cykla lugnt!

torsdag 12 augusti 2010

Bra lösning på ett till synes banalt problem

Idag vill jag inte säga att jag cyklade till jobb. Jag skulle vilja säga att jag upplevde en tur till jobb. Denna morgon är en av de skönaste på mycket länge. Det är c:a 15 grader (bästa halten av syre i luften för träning brukar man säga är vid 14 grader), totalt vindstilla, sol och lite dis/dimma. Helt fantastiskt att rulla fram på cykeln och blicka ut över den skånska myllan. Folk verkade känna magin i luften, cyklisterna såg glada ut och t.o.m. bilisterna var otroligt trevliga. Det var helt enkelt en bra stämning idag på vägen. Även idag träffade jag en trevlig cyklist, en kvinna på el-cykel som pendlar c:a 1,5 till jobb. Hon såg helt oberörd ut, medan jag pustade och svettades som en tok. Orättvist! ;)

En sak som snurrade i huvudet på vägen till jobb idag var en ”incident” i tisdags. I Arlöv bygger man nya hus sidan om biblioteket och har grävt runt ett bra tag. Här har man varit ganska noga med att hålla cykelbanan fri och et har inte varit några problem. Dock blev jag otroligt trött när jag i tisdags morse kom cyklande. Plötsligt hade man flyttat ut stängslet som hägnar in bygget och ställt det MITT på cykelbanan. Cykelbanan är ganska bred på detta parti, så det gick fortfarande lätt att mötas, men där är också en busshållplats och cykelbanan blev plötsligt väldigt smal. Överdriver jag lite så blev den 1 m bred och där kan man verkligen inte mötas. ”Hur tänkte dom nu”, frågar jag mig tyst. På hemvägen blir jag dock upplyft när jag ser att de asfalterat två ”ramper” så man lätt kan cykla ner- och uppför trottoarkanten och får använda en bit av busshållplatsen som cykelbana. Man har även satt upp skyddande väv och tak på cykelbanan. Bra lösningar, bra jobbat!

tisdag 10 augusti 2010

Malmö Lund Cycle Chic

En av världens mest kända bloggar som har med cyklar att göra är Cycle Chic - The original. Det är en sida som drivs av Mikael Colville-Andersen (som också skriver Copenhagenize) där det publiceras bilder av cyklister. Det som gjorde sidan känd var att folk i världen inte visste att man kunde cykla i vanliga kläder till jobb, och att det var så många i Köpenhamn som gjorde det. Som boende i Sverige och framförallt i Malmö-regionen är det inte så konstigt. Det är väl så alla cyklar, men det är inte så överallt.

Det har skapats många replikor till denna blogg runt om i världen och ända sedan jag böjade skriva denna bloggen har jag undrat varför inte Sverig, och då framförallt Malmö eller Lund, inte haft en sådan blogg. Nu är det äntligen verklighet på bloggen Malmö Lund Cycle Chic. Gött att se!

Lite mer mys i trafiken kanske?

Började dagen idag med att stiga upp 5.30, bege mig till Stapelbäddsparken för att ta en 40 minuter lång skate-session. 13 grader, sol och en tom skate-park. Underbart! Sen bar det hem för att inmundiga (härligt ord) lite frukost och mysa lite med dotter och fru. Därefter bar det av på cykeln till jobb. Efter en solig, vindstilla och helt fantastisk cykeltur är jag nu på jobb. Kaffe och skrivande står på schemat.

På väg till jobb idag fick jag äntligen göra det som jag länge velat; stanna och erbjuda en medcyklist hjälp. På en lång raka ser jag en kille som går med cykeln sidan om sig och när jag kommer närmre ser jag att bakhjulet är på punkterat. Sjukt tråkigt när man cykelpendlar. Jag stannar och frågar om han ska långt, han ska till Lund, d.v.s. han har kanske 1 mil kvar. Jag erbjuder honom lite punkteringsspray, men innan vi kommer så långt inser vi att det är däcket som spruckit och hålet är för stort för att punkteringssprayen ska kunna göra något.

Tyvärr kunde jag inte göra något för min medcyklist denna gång, men det känns otroligt bra att ha erbjudit hjälpen. Sedan jag började cykelpendla har jag märkt att folk är väldigt trevliga ute på cykelbanorna längs landvägarna. Man får ofta en liten nick eller ett leende. Det syns att folk njuter av att få sitta på cykeln på väg till jobb. Jag hoppas att, om jag någon gång råkade ut för något, skulle någon av mina medcyklister stanna och hjälpa mig. Det är en enkel sak som sprider glädje och välmående i trafiken. Tyvärr ser man aldrig detta i biltrafiken och road rage är väl ett faktum. Road rage finns inte längs cykelbanorna utanför städerna. Inne i städerna ser man det, ofta mot bilister, men jag tror bara att det gör hela situationen värre. Jag försöker så ofta jag kan tacka bilister som stannar, få ögonkontakt och kanske ge ett leende. Bilisterna mjuknar och jag mår bättre.

Så, nu var det slutsvamlat från mig. Detta var dock lite reflektioner från dagens cykling och det är alltid skönt att skriva av sig lite sådana tankar så man kan koncentrera sig på jobbet.

Har du stannar någon gång för att hjälpa en medcyklist? Varför eller varför inte? Tror du det hade bidragit till ett bättre ”klimat” i trafiken om man hade börjat vara trevligare mot varandra?

torsdag 5 augusti 2010

En flash mob och en liten film

Idag är det åter dags för en liten kortfilm. Det är en så kallad ”flash mob” på centalstationen i Brüssel som gör ett litet framträdande. Jag gillar skarpt projekt som detta; mycket folk involverade och ett samspel mellan människor som får en att le. Det ser man också på många av de resenärer som hamnar mitt i detta och får se det hela. Givetvis handlar det hela om cyklar och friheten som cyklar innebär. Det är inte heller så konstigt att det sker i Belgien där cyklingen är stor och får stor plats. Som ett exempel har staden Gent helt förbjudit bilar inne i stadskärnan, något som väckte otroligt starka känslor när det genomfördes och gjorde att borgmästaren fick gå med skottsäker väst efter många dödshot. Dock har befolkningen insett det fina med det hela och många tycker nu att man kan utöka zonen.

Sången i filmen är ”Bicycle” av Freddy Mercury. Ni som även läser andra cykelrelaterade bloggar har förmodligen redan sett filmen, men man kan säkert se den mer än en gång. Håll till godo!

tisdag 3 augusti 2010

Skåne trampar


När jag ändå är igång med små korta inlägg måste jag slå ett slag för en tävling som Korpen i Skåne/Halland arrangerar. Tävlingen heter Skåne trampar och är en lagtävling mellan olika företag. Det handlar om att cykla till jobb och att få en mer aktiv personal. Enligt dom själv finns det tre starka skäl till att anmäla just ditt företag och jag tycker nog att det är tre väldigt bra skäl

• Ni vet att välmående och fysiskt aktiva medarbetare har mindre frånvaro, presterar mer och trivs bättre på jobbet.

• Ni bryr er om vår miljö och tycker att det är klokt om fler väljer att cykla istället för att ta bilen, när så är möjligt. Att cykla är ett smart färdsätt!

• Ni vill framstå som en miljö- och hälsomedveten arbetsplats som tar aktiv ställning för såväl miljöns framtid som medarbetarnas hälsa.

Så, gå in och anmäl din arbetsplats idag! Höstperioden i tävlingen börjar den 23 augusti och varar till den 3 oktober. Perfekt tid för cykelpendling. Inte för varmt och inte för kallt. Visst kan det regna lite ibland, men lite regn har ingen dött av.

Flaskvatten, inte nu igen!

Idag i Expressen kan man läsa om vårt ökade användande av flaskvatten. Varför envisas folk med att betala dyra pengar för något som vi kan få direkt ur kranen? Vissa tycker det smakar lite godare om det finns en ”twist” av citron i smaken. Kanske ta en karaff med vatten och lägg en halv citron i. Då smakar vattnet faktiskt citron och inte ”kemisk citron”, vilket flaskvattnet gör. Eller varför inte stoppa i gurka, hallon, blåbär eller björnbär? De flesta bären och frukterna går att köpa i affären eller hitta helt gratis i skogen eller i trädgården.

Det har också börjat säljas mycket så kallat vitaminvatten. Dessa sorter ska hjälpa immunförsvaret, ge mer energi och förbättra hy och hår. Det är ju helt befängt, något som även läkaren Maria Taube menar eftersom vi inte har någon brist på vitaminer i vårt land. Får vi i oss mer vitaminer, gör sig kroppen bara av med överskottet. Enkel och basal biologi. Jag förstår inte att vi fortfarande köper detta skitsnack som olika företag överöser oss med, man kan tycka att vi borde ha lärt oss vid detta laget.

Inte nog att det kostar sinnesjukt mycket pengar att köpa vatten i flaska (som man återigen, kan få i princip gratis från kranen), det är också otroligt dåligt för miljön eftersom det går åt helt ofattbart mycket energi och olja för att ”tillverka” vattnet på flaska. Detta har jag tidigare skrivit om här. Jag kan också, återigen, tipsa om kortfilmen ”Story of bottled water”.

Hur gör du? Dricker du kranvatten eller flaskvatten? Vilka är dina argument för och emot det du gör?


måndag 2 augusti 2010

Trafiksäkerhet utan farthinder är som soppa utan buljong

Första dagen på jobb idag efter en liten semester och alltså den första cykelturen till jobb på ett tag. Ohyggligt skönt var det trots regntung luft och total avsaknad av syre. Det är dock tur att jag får energi och ork att jobba mer effektivt av cyklingen, annars hade nog denna måndag varit ganska mycket tyngre.

Hade ett intressant samtal med en person i helgen. Personen är väldigt bilburen och jag skulle bli väldigt förvånad om jag någonsin såg honom sitta på en cykel, jag tror inte ens han äger en. Han ser därför trafiksituationen lite annorlunda mot mig som cyklar mycket. Det finns många saker som vi inte ser lika på, men förmodligen ännu fler som vi inte delar åsikt om. Personen jobbar på Trafikverket och är väl insatt i hur infrastrukturen för trafiken fungerar. En av sakerna där våra åsikter skiljer sig mycket åt är hur man ska behandla biltrafiken inne i städerna. Enligt mig bör man minimera biltrafiken inne i de centrala delarna av en stad, medan han är övertygad om att en stadskärna kommer att dö om biltrafiken försvinner, för att folk då inte tar sig in till de centrala delarna för att t.ex. handla. Här motiverar han det med att man istället kör till de stora köpcentrerna som finns i utkanten (och dom är sjukt många runt Malmö och Lund). Jag är inte så säker på detta. Må hända att det kan vara så att människorna som bor i sovorterna bara kör in till köpcentrerna och inte vidare, men i de centrala delarna bor mycket människor och det är väldigt många redan idag som tar sig in till stan med buss eller cykel. Det tror jag knappast kommer minska om man skulle minska möjligheten för bilar (t.ex. i form av ändrade parkeringsnormer).

En sak som vi är ense om dock är att många av cyklisterna ibland även är bilister. Dessutom är det många av de bilister som kör som tokar och hatar cyklister och de som cyklar som tokar och då hatar bilister. Jag har fått kommentarer, bl.a. på min artikel i Expressen, att många cyklister kör för fort och inte kan trafikreglerna. Hör man vad polisen säger så är det dom med körkort som oftast bryter mot trafikreglerna när dom sitter på cykelsadeln, ska man kanske kunna bli av med körkortet om man inte följer reglerna även som cyklist?

Det som vi är mest ense om är att oavsett på vilket sätt man rör sig i trafiken så ska säkerheten vara det som är absolut högst prioriterat, därefter kommer allt annat. Då är det lustigt att se uttalanden som:

Är inte hindren till för trafiksäkerheten?

– Jo, det finns fördelar. Men på dessa genomfartsleder finns det ingen måtta på antalet farthinder.

Det är kommunfullmäktigledamot Lars-Anders Espert som svarar på detta sätt i Sydsvenskan idag. Han tycker det är för mycket farthinder i Arlöv och Burlöv. Jag vet inte riktigt var han menar, för tar man vägen mellan Malmö och Lund, genom Arlöv, Burlöv och Åkarp så är där två små rondeller och ett farthinder (i Åkarp vid en cykelöverfart). Det finns farthinder vid utfarterna från smågator till genomfartsleden, men det är väl förmodligen för att bilarna som kommer från smågatorna inte ska fara ut på genomfartsleden i hög fart. Vidare säger han att det förstör flytet i trafiken och att de boende klagat på för mycket avgaser. Farthinder SKA störa trafiken, de ska stoppa upp och hindra bilar från att köra för fort och för att hjälpa alla trafikanter att hinna skapa sig en bild av trafiken innan man kör vidare. Vad det gäller avgaser så vet jag inte heller om Lars-Anders har rätt. Om jag inte har helt fel för mig så innebär Eco-driving (som man lär ut på körskolorna) att man ska gasa på snabbt och distinkt till önskad fart för att på så sätt minska utsläppen, precis vad man gör vid farthinder. Däremot köper jag hans kritik mot farthinder på EN punkt, det ökar bullret från biltrafiken, vilket är ett stort problem i Burlöv. Nä du Lars-Anders, om du nu vill Burlövs väl, bör du kanske lobba lite mer för att minska biltrafiken totalt sett och se till att cykel- och gångbanor förbättras oerhört mycket, för Burlöv är en riktigt sunkig kommun att cykla i, ett riktigt ångesthål. Om man sätter sig på cykeln genom Arlöv och Burlövs kommun (vilket jag förmodar att alla kommunpolitiker i Burlöv gör varje dag) har man minst 20 ”farthinder” och 3 ställen där man måste korsa vägen. Tar man därtill Hjärup (i Lunds kommun) som har man ytterligare korsande av vägar och farthinder. DET om något stör trafikrytmen!

Ha en underbar dag och cykla lugnt.
Related Posts with Thumbnails