Något som jag inte visste bär jag började fundera på det här var att det finns en trafikpolitisk proposition som tagits fram av vår regering. I kapital 5, paragraf 5.2, som så fint heter "preciseringar av funktionsmål" står det svart på vitt att man:"För att uppfylla funktionsmålet för tillgänglighet bör följande preciseringar gälla: ... Förutsättningarna för att välja kollektivtrafik, gång och cykel förbättras."
Detta låter otroligt fint, men jag undrar egentligen hur det går med detta arbete. Jag har själv många gånger funderat på vad som händer med cyklisters framkomlighet när man bygger de nya 2+1 vägarna. Dessa vägar är väldigt bra ur en bilsäkerhetsmässig synvinkel, vilket är oerhört viktigt, men betyder det att man ska och bör stänga möjligheten för cyklister att använda dessa vägar? Varför byggs inte cykelbanor längs vägen? Jag har också funderat över vägnätet inne i de centrala delarna av städer (framför allt Lund och Malmö då), där man fortfarande när man bygger om vägar premierar bilister framför cyklister (här ligger Lund ljusår före Malmö, prova själv att köra bil i centrala Lund). Det är ofta mycket prat och gnäll om de höga halterna avgaser och de söndervittrande byggnaderna som kan ställa till stora problem, trots detta byggs vägnätet för bilar om och förbättras i stället för att ta bort bilarna från centrum och ersätta med "rena" cyklister.
Mina tankar och funderingar fick sig ett uppsving när jag såg att en riksdagspolitiker tydligen tänker på samma sätt. I en debattartikel i Dagens samhälle, påpekar Karin Svensson Smith (MP)avsaknaden av åtgärder för att uppfylla de mål som sats upp av regeringen i deras trafikpolitiska proposistion. Känns skönt att man inte själv sitter och irriterar sig på dessa frågor.
Jag propagerar ofta hårt för cyklandet framför bilåkandet. Givetvis står jag stenhårt med båda fötterna för mina åsikter, men trots det vill jag ändå inte påstå att jag är naiv och blåögd. Jag har själv en bil som jag kör med och jag inser också att det ibland inte håller att cykla i stället för att ta bilen. Jag säger inte heller att så ska vara fallet, utan min poäng är att många, jag faktiskt VÄLDIGT många bilresor som görs i Sverige (då speciellt i storstadsregionerna) är väldigt onödiga och helt oförsvarbara ur alla synvinklar.
Nä, bilar hör inte hemma på sträckor under en mil. Det går inte fortare, det kostar mer både privatekonomiskt, samhällsekonomiskt och miljömässigt, cyklister mår bättre fysiskt och framför allt får man ett otroligt gott samvete. Så, till stadsplanerarna i Sverige, gör det tydligt för folk hur mycket snabbare och hur mycket bättre det är att ta cykel i städerna än att fläska in sin häck i en bil.
Hepp!
Allt utgår från de personliga erfarenheterna och uppfattningarna hos politiker och tjänstemän. Flertalet av dessa har liten eller ingen personlig erfarenhet av att cykla till vardags. Det räcker med en snabb analys av statistiken för att förstå detta.
SvaraRaderaI Göteborg sker hälften av alla resor med bil och 10 procent med cykel. Enkelt uttryckt går det fem bilister på varje cyklist i trafiken. Om våra folkvalda är ett tvärsnitt av befolkningen kan diskuteras, troligen finns en övervikt av medelklass och därmed ännu högre grad av bilåkande än genomsnittet. (Studenter, pensionärer och låginkomsttagare åker kollektivt och cyklar i högre grad.)
Dessutom har man tillräckligt goda inkomster för att kunna äga bil utan att behöva fundera så mycket över vad det kostar.
Sedan ett år tillbaka har vi dock en kommunstyrelseordförande som cyklar varje dag och saknar egen bil. Oj vilken skillnad det gör...
Tack för din kommentar Ivan, som alltid roligt och givande.
SvaraRaderaAtt allt utgår från personliga erfarenheter håller jag helt med om. Det är svårt att se saker ur ett annat perspektiv många gånger, speciellt om man inte är medveten om att man kanske borde göra det.
Att det är fem bilister per cyklist visste jag inte, även om jag kunde ana det. Har faktiskt inga siffror på det från Malmö eller Lund, men det finns ju säkert att gräva fram någonstans. Tror dock att lilla Lund med en massa studenter ligger bra till, värre är det nog med Malmö som jag skulle tro är fullt med medelinkomsttagare.
Att det gör skillnad om de styrande själv cyklar kan jag absolut tro. Det säger ju egentligen sig själv, därav vikten av en väl blandad och balanserad samling i ett styrande organ. Jag gillar politiker som lever lite som de lär, det inger förtroende. Förtroende är annars något som, i varje fall jag, ofta saknar för politiker. Vi får helt enkelt hoppas att det kommer upp lite folk inom politiken som kan tänka utanför ramarna och kanske börjar leva efter sina egna förslag.