Malmö under luppen.

Idag var det en riktigt fin dag att cykla till Lund från Malmö. Sol, lite vårdoft i luften och c:a 10 grader. Sen att det var brutal motvind hela vägen får jag kanske bortse ifrån. Men en sak är säker, det ska bli gött med lite vindskydd i framtiden.

Idag är en bra dag för bloggen. En liten notis på första sidan i Sydsvenskan och sedan ett helt uppslag inne i tidningen. Det är inte var dag man får det som cykelbloggare. Jag är givetvis otroligt glad för detta.

Dessutom nämndes tre av mina blogg-grannar i ämnet, nämligen "Cykla i Malmö", "Malmö Lund cyclechic" och "Cykelköket". Trevligt trevligt.

Det är bra att Sydsvenskan skriver om cykling, ju fler som läser om det, desto fler plockar fram cykeln för att pendla. Dessutom funkar det ju bra i en stad som Malmö där man verkligen försöker tänka mer på cyklisterna; ibland lyckas man bra, ibland lite mindre bra.

En sak som jag absolut känner är uppskattat bland trafikplanerarna och ibland cyklisterna är när cyklisternas åsikter når fram till de som ska ta besluten. I detta hoppas jag kunna spela en viss roll och därför gillar jag verkligen när ni berättar för mig vad ni har för tankar och reflektioner kring cykling. Som vanligt är ni mer än välkomna att dela med er av era tankar, antingen som kommentarer här på bloggen eller genom att maila mig på joreduff(at)gmail(dot)com.

Ha en bra dag och cykla lugnt!

Släpp cyklarna loss det är vår!

Jaha, nu har det varit dött ett tag här på bloggen. Jag ber om ursäkt för det. Det har varit lite väl mycket i ”verkliga livet” ett tag nu. Jag har dock försökt uppdatera lite på Facebook och på Twitter.

Det händer mycket med cyklingen så här när våren kommer. Många dra fram sina cyklar och ger sig ut, vilket absolut märks på cykelbanorna, det fyller på bra. Detta gör också att det blir ganska uppenbart var kapaciteten inte räcker till i Malmö. Dock händer det mycket för cyklisterna i Malmö nu, inte bara planer på supercykelvägar och cykelkök, det görs faktiskt en hel del konkret på cykelbanorna också. Idag i Sydsvenskan kan man t.ex. läsa om räcken som sätts upp vid trafikljusen. Man kan tycka att det är en banal sak, lite stålrör som man ska kunna hålla sig i, men faktum är att det är väldigt skönt att luta sig mot, inte minst de dagarna man har cykelskorna på och slipper knäppa loss dessa. Räckena har fått uppmärksamhet förut och är väldigt omtyckta i Malmö.

Dessutom kan man läsa i artikeln att gurun inom cykelplanering i Malmö, Leif Jönsson, konstaterar att vissa cykelbanor har för liten kapacitet och han tar paradexemplet i Malmö, Kungsgatan. Den är 2,5 m bred och det räcker inte långa vägar i rusningstrafik. 2,5 m räcker till c:a 3000 cyklar per dygn enligt Leif och är det fler måste man bredda cykelbanan. Just på Kungsgatan är det en svår nöt att knäcka, men det finns ju andra sätt att lösa det hela på, t.ex. att bygga cykelbana längs Föreningsgatan, men det är en fråga för framtiden kanske.

Ni som cyklar i Malmö, vad tycker ni om räckena vid trafikljusen? Är det något att ha?

Supercykelväg, är det en självklarhet?

Att cykla och ännu mer att cykelpendla, mellan Malmö och Lund ses av många som en stor bedrift och en utmaning som kräver bra cykel, stenhårt kondition och en vilja av stål. Stämmer egentligen detta? Jag skulle drista mig till att säga…nja.

Vilja och självdisciplin behövs definitivt när det är vinter eller när regnet öser ner klockan sju på morgonen. Motviljan att hoppa upp på sadeln försvinner dock ganska snabbt när man väl trampat iväg och man känner hur kroppen vaknar till liv och energin börjar sprudla i kroppen. En bra cykel underlättar, men är definitivt inget måste, det finns många på sträckan som har en ”vanlig” cykel med få eller inga växlar. Konditionen underlättar om man har från början, men den behövs inte. Dock vill jag varna för att konditionen kommer bli mycket bättre väldigt snabbt, d.v.s. om du inte vill komma i form och förbättra din kondition så bör du avstå att börja cykelpendla.

När det gäller cykelpendling på alla distanser, allt från någon kilometer till flera mil är det en sak som är viktigare än andra, möjligheterna att på ett smidigt och säker sätt kunna ta sig fram. Det vill säga att det måste finnas en bra infrastruktur kring cykeln. Detta är en stor utmaning i de flesta städerna i Sverige idag eftersom allt i Sverige är uppbyggt kring bilen. Inget ont mot bilen nu, men vill man i framtiden kunna möte ett ökat behov av resande samtidigt som hållbarhetsaspekten och peak oil blir mer och mer relevant, måste man nog lyfta blicken och se över ratten. Men då får vi väl bygga mer cykelbanor i städerna? Absolut!

Är det då självklart att bygga en supercykelväg mellan Malmö och Lund? Det är en högst relevant fråga som kommit upp i inputen jag fått från er läsare. Det som är intressant är att denna fråga har kommit upp bland cykelpendlarna, men aldrig när jag har kontakt med cykelplanerare och politiker.

Att räkna hem en supercykelväg ekonomiskt är ganska lätt, det är ekonomiskt rätt på alla plan man kan komma på. Att bygga den är lätt. Tekniken och idéerna om hur man ska kunna bygga en riktigt bra cykelväg finns och den ska verkligen användas i ett fall som detta. Utmaning när det gäller en supercykelväg är att motivera fler att börja cykla för att använda cykelbanorna och cykelvägarna som byggs. För att göra detta krävs det att förutsättningarna finns där, det blir lite hönan och ägget. Det krävs en bra cykelinfrastruktur för att folk ska börja cykla, men det krävs också att folk börjar cykla för att det ska vara motiverat att satsa mer på det. Idag är det inte självklart för alla att det ska byggas en supercykelväg mellan Malmö och Lund. Speciellt inte för de som inte cyklar på sträckan. Dock kommer den bli den första i sitt slag i Sverige och förhoppningsvis ett första steg till att initiera lite större satsningar på cyklingen i vårt land. Den kommer bli en symbol för en förändring i synen på vårt resande, precis som motorvägen mellan Malmö och Lund var när den byggdes. Supercykelvägar är ju inget nytt, det finns i flera länder idag och har funnit ett antal år. Sverige är alltid lite efter när det gäller nya saker. Det kan man inte minst se om man tittar på energisatsningar och jämför med t.ex. Tyskland och Holland, men även när det gäller cykelfrågan om man jämför med Storbritannien där satsningarna på cykeln formligen har exploderat. Det är till och med så att det stora landet i väst, bilarnas mecka, USA, har sprungit om oss på vissa ställen. Hur kommer detta sig? Är vi i Sverige rädda för att testa nya saker, att rucka lite på vårt trygga, invanda system och har hamnat i ett läge där vi utreder sönder vårt samhälle med utredningar, rapporter och analyser?

En sak som är klart framträdande när man pratar med cyklister på sträckan mellan Malmö och Lund är att cykelbanan som finns är ganska bra, men behöver förbättras väldigt mycket om det ska kunna kallas en supercykelväg. Tanken på en supercykelväg mellan Malmö och Lund är otroligt tilltalande för de flesta och det är ingen tvekan om att den bör byggas. Nu gäller det bara att vi cyklister fortsätter berätta vad vi tycker och trycka på så att den byggs på våra villkor och inte enligt formelböckerna på ingenjörernas skrivbord (inget ont mot ingenjörer generellt). Så, fortsätt skriva hur ni tycker den kommande supercykelvägen bör utformas. Vad är viktigt för dig och för dina medtrafikanter? Vad måste komma fram till de som planerar och genomför byggandet? Jag har fått mycket bra input hittills och jag hoppas kunna få ytterligare synpunkter. Än så länge är vi cyklister ganska överens om hur saker bör vara och antalet bakom dessa saker växer varje dag, hjälp till du med!

Cykla lugnt!

Supercykelväg mellan Malmö - Lund. Ge mig DINA tankar angående sträckningen!

I helgen har verkligen våren visat sig i Skåne och så även idag. I morse var det 8 grader när jag med brädan på ryggen cyklade ner för en timme i skate-parken. Därefter blev det en njutbar cykeltur genom Malmö till jobb. Dagen avslutades med en cykeltur genom Malmö, från jobb till hem, i c:a 18 grader och solsken.

Det har blivit en del skrivande om supercykelvägen som ska gå mellan Malmö och Lund sista tiden, vilket kanske inte är så konstigt med tanke på att det är en ganska stor sak som kommer ske inom en hyfsat snar framtid och det är mycket prat om den nu, både i media och i mitt liv. En sak som jag tycker mig ana när jag är med i diskussionerna kring detta projekt är att de inblandade verkligen vill veta vad vi cyklister vill och hur vi vill utforma en sådan cykelväg, så kallad ”crowdsourcing”. Det handlar väl egentligen inte så mycket om färger i asfalten och coola skyltar som hur sträckningen bör vara eller hur man kan bygga för att underlätta för cyklisterna. Det är nämligen det som är prio ett när man drar igång ett projekt som detta, att det ska mynna ut i att det blir så bra som möjligt för cyklisterna. Därför är det också viktigt att vi säger hur vi vill ha det. Jag har en ganska klar bild över vilka problem som finns för cyklister i städerna (och mellan Malmö och Lund för den delen) och det är i princip enbart tack vare er läsare. Det är något som jag är oerhört tacksam över och något som är ett absolut måste om jag på något sätt ska kunna föra vår talan. Utan er input varken kan eller vill jag föra vår talan. Så nu tänkte jag lägga upp lite olika förslag på sträckningar som cykelvägen skulle kunna ha mellan Malmö och Lund.

Förslagen kommer från olika håll och inget av dom är framtaget av mig. Jag kommer inte heller kommentera förslagen i detta inlägg, utan vill veta vad ni tycker om dom och vilka synpunkter, tankar och idéer som finns kring dessa förslag. Detta kommer jag sedan sammanställa och ge till beslutsfattarna för att de ska kunna ta in det i diskussionerna. Återigen vill jag påminna om att de väldigt angelägna om att få höra vår åsikt, så ta tillfället i akt att framföra dina tankar. Det finns för- och nackdelar med alla alternativen och förhoppningsvis kan man hitta en kombination som ger bra utfall.

Alternativ A:

Detta är Sweco som i ett förslag ger en Quick Fix. Det vill säga att fixa till den befintliga cykelvägen genom att identifiera och lösa de problem som finns längs dagens sträckning. Detta kan vara upprepat korsande av Lundavägen, dålig beläggning, onödiga trafikljus, utfarter, kanter etcetera.



Alternativ B:

Detta är Swecos andra förslag. Det är en ny sträckning som man kan samordna med utbyggnaden av järnvägen. På så sätt skulle sträckningen bli extremt gen och det skulle inte bli så mycket backar eftersom marken helt enkelt inte kan luta för mycket när man ska köra tåg.



Alternativ C:

Detta alternativ kommer från Trivector. Här tänker de sig en sträckning på sydöstra sidan av motorvägen. Den är inte så otroligt rak som den skulle bli om man drar den tillsammans med järnvägen utan har lite fler ”böljor”. I detta förslag finns också identifierat var man skulle behöva bygga planskillnader för att undvika korsning av bilvägar.



Alternativ D:

Denna fjärde sträckning presenterades av Öresund som cykelregion/Malmö Stad. Den är likadan som alternativ B och innebär en samordning med järnvägsbyggandet. Det är den gröna, streckade linjen på bilden.



Alternativen är mer eller mindre genomtänkta och det finns som sagt mycket för- och nackdelar med alla. Något som blev väldigt klart under seminariet i torsdags var att något som är viktigt är information längs hela sträckan. Alla talare tog upp London som ett exempel där man har lagt riktigt mycket energi på att göra ett informationssystem kring allt resande, allt från cykel och buss till tunnelbana och fotgängare är med. Det kändes tydligt att det ska finnas vägvisning, avståndsangivelser, pumpstationer, viloskydd, vattenpåfyllning, luft och så vidare. Man pratade också mycket om kartor och anvisningar på nätet som är enhetliga och som även ska finnas tillgängliga på smarta telefoner. Denna information är, enligt mig, av yttersta vikt att man samordnar tillsammans med information från t.ex. kollektivtrafiken eftersom många resor görs med blandade transportmedel. Något som jag inte heller tagit upp här är vindskydden som man pratat om. Dessa pratade man lite om på seminariet och det finns pengar att testa olika typer och sätt att göra det på. Det fanns en del bra alternativ, men vi får se vart det leder. Något som jag tycker är extremt viktigt (eftersom jag är ekolog) är ju givetvis att man försöker göra dessa samtidigt som man försöker öka den biologiska mångfalden. Anledningen till detta är att vinsterna av det skulle vara långt mycket högre än vad de flesta av oss ens kan drömma om, men det är en helt annan diskussion.

Saker kring cykelvägen kan man diskutera i oändlighet, inte minst idag när det finns så mycket teknik att ta hjälp av. I första läget är det dock viktigt att se till att projektet blir av och att det blir en ruskigt bra cykelväg, annars är alla andra diskussioner helt oviktiga.

Så, nu lämnar jag ordet fritt till er läsare, vare sig ni bor i regionen eller ej. Skriv loss i kommentarsfältet och diskutera fritt eller skicka era tankar till mig på joreduff(at)gmail(dot)com.

Cykla lugnt!

Idéseminarie om supercykelväg mellan Malmö och Lund

Idag startade dagen med en cykeltur i ösregn genom Malmö till stadshuset. Det var nämligen dags för idéseminarie om supecykelvägen (som den nu ska kallas) mellan Malmö och Lund. Jag hade blivit inbjuden av Karolina Skog och Karin Svensson Smith, som dragit ihop det här för att få fram idéer och tankar kring hur ett projekt som detta ska kunna byggas. Inbjudna var också cykelplanerare från Malmö och Lunds gatukontor, representanter från T-kartor, Sweco, Thyréns, WSP, Ramböll och Trivector. Där fanns även forskare från LTH och en representant från Trafikverket.

Mötet gav bra med energi och en hel del bra förslag på hur man skulle kunna bygga en rejäl cykelväg mellan Malmö och Lund. Från ett möte som detta gäller det dock att fortsätta och konkretisera vad som kom fram. Framförallt togs en sak upp som jag ständigt tänker på och propagerar för. Det funkar inte att prata, ha möten och göra fina förslag, det gäller att göra det också, att handla och agera, att ta beslut. Jag är av den bestämde åsikten att det är bättre att ta ett beslut som kanske är fel och som man sedan måste ändra, än att inte ta ett beslut alls. Att inte ta beslut innebär att det blir velande och ständig utredning, vilket leder till att saker går i stå och till slut faller bort. Ett klassiskt fel i många organisationer och framför allt i utredningarnas högborg, Sveriges politik. Det var med stor lättnad jag hörde Trivectors VD Christer Ljungberg, som för övrigt har mycket bra tankar, börja sitt föredrag med något i stil med att ”jag tycker det är samma saker som sägs idag som när jag var mest aktiv inom området, det är dags att vi gör något nu”. Detta är något som jag ständigt stöter på, inte minst när man pratar om hållbar utveckling och miljö/klimatfrågor. Det är en j-a massa möten, seminarier och workshops; det sägs samma sak och det är samma människor man träffar. Är det inte dags att man börjar samla ihop spridda aktörer och faktiskt börjar omsätta lite av det man säger i praktisk handling? Teknikerna finns, viljan finns och pengarna finns, men VARFÖR händer det inte mer? Rädsla för att ta fel beslut? Vågar inte vara pionjär? Ja, det är en bra fråga som är svår att svara på.

En sak som jag fastnade vid var det projekt som T-kartor gjort tillsammans med Transportation for London. Där har T-kartor tagit fram en enorm mängd informationsmaterial i form av kartor ute på gatorna i London. Inte bara traditionella kartor, utan även smarta integrerade kartor, kartor som är strategiskt placerade i London och interaktiva kartor för internet och smarta telefoner.

Ytterligare en sak som fäste sig var hur tydliga alla var med att detta måste vara ett transparent projekt där de som faktiskt cyklar ska kunna säga sin åsikt. Bara att vara inbjuden som bloggare och cyklist kände jag var väldigt värdefullt och jag är otroligt tacksam för det. Jag tror dessutom att jag, precis som ni läsare som ger mig fantastiskt bra feedback, sitter inne med en kompentens och en kunskap kring de här frågorna som kanske ibland saknas när ingenjörerna gräver ner sig i ritningarna. Inget ont mot ingenjörer nu, men jag tror på en mångfald av kompetenser som kompletterar varandra och det gäller inte bara i projekt som detta.

Jag hoppas kunna få tag i de presentationer som jag lyssnade på idag och sammanställa de förslag och tankar som fanns på sträckningen för supercykelbanan för att sedan lägga upp det här. På så sätt får ni se och ta ställning till vad ni tycker, OM ni vill ta ställning, vilket givetvis inte är något självklart. Dessutom tar jag såklart, som vanligt, också emot tankar från människor som inte cyklar sträckan mellan Malmö och Lund, men ändå sitter inne med värdefulla tankar och kunskaper. Jag tar till och med, med varmt hjärta, emot åsikter och tankar från folk som inte cyklar alls och/eller inte gillar tanken med att bygga ut cykelnätet mer, det är också otroligt värdefull information.

Nu får jag suga lite till på den här karamellen och återkomma när mer information finns, för den kommer och den kommer komma upp här så fort jag mäktar med. Så håll utkik!

Cykla lugnt!

Uppdatering 110408: Sydsvenskan skriver om seminariet igår.

Cykelquiz och cykelhighway

Som vanligt i Skåne så blåser det idag. Medvind till jobb, vilket med stor sannolikhet innebär motvind hem. Tur det är jobb inom Malmö idag så man slipper de öppna vidderna mellan Åkarp och Hjärup.

Jag är ju halvt om halvt involverad i ett projekt inom ”Öresund som cykelregion” som handlar om att man vill öka cyklisters medvetenhet om vilka regler som gäller när man cyklar. Det är regler som att man ska räcka ut handen när man svänger, ha belysning, lämna företräde när man kör ut på en väg o.s.v. Lägligt nog har Sydsvenskan idag en quiz som handlar om just regler när man cyklar. Det är bara fem frågor, men ändå. Som tur är hade jag 5 av 5 rätt, vilket hade varit oerhört pinsamt annars.

I morgon är det dessutom dags för nästa projekt som jag är lite engagerad i, super-cykelbanan mellan Malmö och Lund, eller ”cykel-highwayn”. I morgon är jag inbjuden till ett idéseminarium kring hur denna ska byggas. Eftersom jag är med där som någon slags representant för cyklisterna så vill jag gärna ha input från er läsare. Jag tror jag har ganska bra koll på hur folk vill ha det, vad som skulle underlätta för cyklister och vilka utmaningar det finns i ett projekt som detta. MEN, man kan aldrig få för mycket input, så har ni tankar eller reflektioner som dela gärna med er, antingen i en kommentar här på bloggen eller som ett mail till mig på joreduff(at)gmail(dot)com.

Cykla lugnt!

Att cykla över Öresundsbron

Regn och rusk i Malmö idag, trots detta var det fullt med cyklister på cykelbanorna. Våren är verkligen här och folk har tagit fram cykeln för säsongen. Nu är det bara att vänta på att alla hål i asfalten som bildats under vintern ska fixas så att alla får plats. Cykelbanorna är i bra skick, vilket inte alltid gäller för små gator som cyklisterna ofta är hänvisade till. Eftersom dessa inte är cykelbanor och inte högprioriterade delar i vägnätet för bilar blir det väl så att dessa inte kommer fixas bra på ett tag, alltså får cyklisterna leva med dålig beläggning. Lagas gatorna görs det ofta mer eller mindre provisoriskt och slutresultatet blir för en cyklist ungefär som det var innan gatan lappades ihop.

Idag läste jag på den danska delen av Ecoprofile om tankarna kring att man borde kunna cykla över Öresundsbron. Jag har skrivit om detta tidigare på bloggen och jag känner att det var skönt att det även finns danskar som tycker man borde kunna cykla över till grannlandet. Det var kanske inte någon större överraskning dock eftersom danskarna är mer aktiva cyklister än vi i Sverige. Enligt Ecoprofile var 70% av Köpenhamnsborna för att det skulle finnas möjlighet att cykla över Öresundsbron. Dock blev detta nedröstat eftersom det ansågs för farligt p.g.a. av bl.a. vindförhållanden och att man skulle cykla genom en längre tunnel. Dessa argument är lika befängda som de som säger att cykling är farligt. Dessutom ger Ecoprofile bra exempel där man faktiskt gör just detta; cyklar över långa broar och genom tunnlar. Det är Golden Gate Bridge, som är ganska lång och ganska hög, det är Maas-tunnel i Holland som är 1,5km lång och det är Humber Bridge i England. På Humber bridge fick man utvidga vägen så att en cykelbana fick plats efter påtryckningar från befolkningen och detta gjordes EFTER att vägen var anlagd.

SÅ, jag ser inget hinder att nu utöka Öresundsbron och göra en cykelbana hela vägen till grannarna i Köpenhamn. Om inget annat hade kanske cykelkulturen i Köpenhamn smittat av sig lite snabbare till Malmö och Sverige.

Cykla lugnt!

Cykel på bänslecell.

Idag var det åter dags att hoppa upp på sadeln och bege sig till jobb i Lund. Benen kändes utomordentligt tunga, men det kanske inte är så konstigt eftersom jag ladda upp i går kväll med 10.5km löpning varav 2km var på stranden. I vilket fall som helst kände jag mig oerhört vaken och levande när jag kom fram efter mina 25km cykling.

Jag har precis kommit tillbaka efter ett väldigt intressant och trevligt möte ”Vätgas Skåne” och MyEco. Dessa båda ingår tillsammans med ett gäng andra parter i ett projekt där man tar fram en bränslecellscykel, ett projekt där även jag från idag ingår. Tanken har slagit mig förut, att använda bränsleceller till att driva en cykel, mycket för att jag gillar idéen med bränsleceller, men också för att jag inte är helt överens med tanken att allt ska drivas på batterier nu för tiden. Dessutom blir det lika mycket utsläpp som med en vanlig cykel. Cykeln beräknas vara klar till 2012.

Detta är ju en första cykel som tas fram och det är kanske ett ganska långt steg till att folk faktiskt cyklar runt på bränslecellscyklar. Framförallt kanske för att det inte finns någon infrastruktur kring det som hjälper en, d.v.s. tankstationer. Ett argument som ofta används mot el-cyklar är att det tar lite tid att ladda batteriet (vilket faktiskt inte borde vara något problem eftersom det tar typ 3h), vilket man skulle komma ifrån med vätgasen eftersom man då kan tanka direkt. Dessutom skulle man kunna tänka sig ”bytesstationer” där man drar ett kort, stoppar i den tomma tanken (som sedan fylls på) och får ut en ny, fylld tank. Detta skulle ju givetvis även funka att göra med batterier till el-cyklar. Kanske detta är något jag ska ta med mig i diskussionerna kring en eventuell cykel-highway mellan Malmö och Lund.

Nu kommer säkert många opponera sig och diskussionen om cykel vs. cykel med hjälpmotor. För mig kan det kvitta om det får folk att välja cykel framför bil.

Vad säger du? Vad tycker du om tanken med en bränslecellscykel? Några andra idéer eller tankar?

Cykla lugnt!