Sverige runt på cykel.

Idag bet det riktigt mycket i kinderna när man satt på cykeln på väg till jobb. Det har kommit mycket snö i Skåne nu (för att vara Skåne), c:a -8 grader och lite mysig Skånsk vind. Malmö stad har gjort ett ganska bra jobb i år med att hålla cykelbanorna fria, men det blir lite spännande när man kommer ut på mindre gator som inte är cykelbanor och inte är prioriterade vägar att ploga.

Bilden är från Sydsvenskan och en en privat bild tagen av Birger själv.

En dag kom min pappa till mig och berättade om sin gamle vän från lumpen, Birger. Jag har träffat Birger många gånger som liten och jag har en bild av honom som en otroligt lugnt och harmonisk person. Birger och hans fru har alltid varit glad för äventyr och har bestigit berg lite var stans i världen och vandrat på ännu fler ställen. Anledningen till att pappa började prata om honom just denna gång var för att han och min mamma hade varit i Smyge och vinkat av honom.

”Vadå vinkat av?” tänkte jag.

Jo, denna gång skulle Birger göra något riktigt stort, något jag bara drömmer om för tillfället. Han skulle cykla genom Sverige. Det är lite coolt, cykla från Smyge till Treriksröset. Fast denna gång var det mer än så. Birger började i Smyge, Sveriges sydligaste punkt, sedan begav han sig till Kristianstad där Sveriges lägsta punkt finns. Vidare därifrån bar det av mot Stora Drammen (utanför Uddevalla någonstans tror jag det är) och tog sig med kajak ut till Sveriges västligaste punkt. Vidare genom landet tog han sig, fortfarande med cykel, till Flataklocken i Medelpad som är Sveriges geografiska mittpunkt och vidare Kataja strax söder om Haparanda, den östligaste punkten i Sverige (detta når man också med kajak). Till sist bar det av till Treriksröset, den nordligaste punkten och därefter till Kebnekaise där han besteg Sveriges högsta punkt.

Detta är verkligen en av de härligaste äventyren jag hört berättas och allt gjordes på en cykel. Var det slut där då? Nä, Birger tog cykeln hem också. Totalt blev det en resa på c:a 400 mil. Det är verkligen inte dåligt. Jag undrar lite om jag skulle klara av det, men visst skulle jag det, men jag får nog vänta tills jag är runt 60, som Birger, för att få tiden att göra det. Men att göra det borde man absolut göra. Vilken fantastisk resa!

Till min förtjusning kunde jag också läsa en kort men väldigt trevlig artikel i Sydsvenskan om Birger och att han nu har skrivit en bok om äventyret. Den ska jag definitivt läsa och jag hoppas givetvis på ett signerat ex. ;)

Visst låter detta underbart! Vad har du för drömmar som liknar detta äventyr?

Cykla lugnt!